EU-kommissionens miljörapport om Sverige - möjligheter och utmaningar

 28 oktober 2025

Som en del av granskningen av medlemsländernas genomförande av EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning publicerar EU-kommissionen kontinuerligt bedömningar kring framsteg och kvarstående möjligheter och utmaningar. Under sommaren publicerade kommissionen 2025 års rapport, som går igenom tematiska områden för lagstiftningen och presenterar möjliggörande verktyg inom finansiering och förvaltning. Rapporten bygger på tidigare granskningar och syftar till att förbättra miljöpolitikens genomförande genom analys och dialog mellan EU och medlemsstaterna.

Cirkulär ekonomi

Den cirkulära ekonomin utgör ett av de mest centrala områdena i EU:s och Sveriges miljöpolitik, och kopplar samman resurseffektivitet, konkurrenskraft och minskad miljöpåverkan. Trots långvarigt politiskt engagemang inom området visar rapporten att Sverige fortfarande har utmaningar i omställningen till en cirkulär ekonomi.

Sverige ligger under EU-genomsnittet för både cirkulär materialanvändning (9,9 % år 2023) och resursproduktivitet (2,18 euro/kg år 2023). Förbränning dominerar avfallshanteringen och står för 59% av allt behandlat avfall och återanvändnings- och återvinningsgraden är relativt låga. Den låga graden av separat insamling och materialåtervinning är huvudorsakerna till att Sverige riskerar att missa EU:s mål för 2025, bland annat för återvinning av kommunalt avfall och plastförpackningar. Kommissionen uppmanar Sverige till att bland annat genomföra åtgärder för att öka graden av cirkulär användning.

Luft och Klimat

Kommissionen konstaterar att Sverige generellt sett har god luftkvalitet, men rapporten visar att utsläppen av ammoniak och partiklar (PM10) överskrider EU:s krav i vissa områden. Kommissionen uppmanar till att vidta åtgärder för att minska utsläppen inom ramen för det nationella luftvårdsprogrammet. Inom klimat är Sverige ett föregångsland bland annat vad det gäller framväxandet av elektriska fordon och energieffektiva byggnader. Sverige har en långsiktig målsättning om nettonollutsläpp senast 2045, men enligt Kommissionen återstår ett gap på 6,2 procentenheter för att nå målet för 2030 enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning. Sverige riskerar också att missa målen för LULUCF-sektorn. Kommissionen uppmanar Sverige i att genomföra alla åtgärder som krävs för att uppnå målen i förordningen om ansvarsfördelning och LULUCF.

Finansiering för genomförande

Sverige erhåller EU-finansiering för klimatåtgärder och nationell finansiering genom intäkter från bland annat EU:s utsläppshandelssystem. Kommissionen ser investeringsbehov inom föroreningar, den cirkulära ekonomin och avfall, vattenskydd och vattenförvaltning samt biologisk mångfald och ekosystem för att Sverige ska kunna uppnå sina mål inom dessa områden. Utöver dagens miljöinvestering behöver Sverige ytterligare 8,5 miljarder euro per år för att nå de fyra miljömålen exklusive klimatmålet. Det motsvarar cirka 1,5% av Sveriges BNP och är högre än EU-genomsnittet på 0,77% av BNP.

Källa: EU-kommissionen