Miljötillståndsutredningenhar överlämnat sitt betänkande

Januari 30, 2025

I förra veckan överlämnade Miljötillståndsutredningen sitt betänkande med flera förslag på förändringar av tillståndsprövningen enligt miljöbalken. I dagsläget beskrivs processen och regleringen kring tillståndsprövningar som ineffektiv, svårförståelig och svårtillämpad. Syftet med utredningen var att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar, samt i enlighet med EU:s regelverk. Vidare tillsattes utredningen för att förenkla och förkorta tillståndsprövningarna, med mål att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning för att i längden nå klimat- och miljömålen. Enligt uppdraget skulle tre huvudsakliga frågor utredas:

• Hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möjligheten att nyttja de undantag från ordinarie krav som finns.
• Om tillståndsprövningen enligt miljöbalken bör delas upp på andra sätt än i dag.
• Hur förutsebarheten kan öka i tillståndsprocessen, genom bland annat tydligare regler för innehållet i ansökan och hur prövningen ska avgränsas.

Utmaningar och behov av förändring
I betänkandet presenteras flera utmaningar med dagens process och reglering för tillstånd enligt miljöbalken. Den sammantagna processen beskrivs som ineffektiv och oförutsägbar, delvis till följd av att bestämmelserna är svåra att finna i miljöbalken. De anses även vara svåra att tillämpa, och utredningen ser en risk att problematiken leder till minskat intresse för investeringar i nya eller ändrade verksamheter i Sverige. Utredningen konstaterar även att det görs stor skillnad på vattenverksamhet och annan verksamhet, utan någon logisk förklaring till detta. Det finns även avvikelser mellan det svenska regelverket och EU-rätten. De svenska kraven är både för lågt och för högt ställda i jämförelse med EU:s lagstiftning beroende på vilken verksamhet eller åtgärd som avses. Utredningen finner även att processens utformning är problematisk, då den varken skapar incitament eller stödjer berörda aktörer att agera effektivt och ändamålsenligt. Processens delar är inte samordnade och står under separata aktörers ansvar, vilket leder till otydligheter, risk för oförutsägbarhet samt en tidsmässigt utdragen process. Den sammantagna bilden är att processen och regleringen för tillståndsprövning är oöverskådlig och svår att förstå, samt svårtillämpad. Utifrån problembeskrivningen presenteras flera förslag.

Utredningens förslag
Utgångspunkten i förslagen är att de ska leda till en mer effektiv och förutsägbar miljöprövningsprocess. Utredningen utgår från den modell och de krav på miljöprövningsprocessen som återfinns inom EU-rätten.

• Ny samlad reglering om miljöprövning i miljöbalken och miljöprövningsförordningen
  

En ny, samordnad reglering för miljöbedömning och tillståndsprövning föreslås, där bestämmelserna bör samlas i ett nytt 20 kap. miljöbalken. Som tidigare nämnt bedöms dagens reglering vara alltför otydlig och oförutsägbar. Utredningen bedömer att det är gynnsamt att samordna alla processregler systematiskt och kronologiskt för att göra processen tydligare. Syftet är att en samlad reglering om miljöprövning, som inkluderar vattenverksamhet, ska göra den tydligare och mer lättförståelig, samtidigt som processen som helhet blir mer effektiv och förutsägbar.

• Ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess
  

En ny och samordnad process för miljöbedömning och tillståndsprövning föreslås för att förenkla arbetet och göra hanteringen mer effektiv. Enligt EU-rätten krävs endast ett samråd, men i Sverige genomförs två till tre samråd för till exempel en ny verksamhet eller åtgärd. Utredningen föreslår att kravet på offentliga samråd reduceras till ett.

• Två spår för förprövning av verksamheter och åtgärder
  

För att göra arbetet med tillståndsprocesser mer effektivt föreslås en modell med två spår. Uppdelning görs eftersom flera verksamheter behöver en granskning kring huruvida de har tillståndsplikt på grund av betydande miljöpåverkan. Om granskningen visar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas behöver inte verksamheten söka miljötillstånd, vilket gör att antalet tillståndsansökningar bedöms minska. De verksamheter och åtgärder som på förhand bedöms medföra betydande miljöpåverkan kommer fortsätta kräva ansökan om miljötillstånd.

• Processen från ansökan till miljötillstånd (miljötillståndsspåret) effektiviseras
  

I enlighet med ovan nämnda förslaget om en tvåspårsmodell blir processen för de verksamheter som söker tillstånd annorlunda. Kraven på ansökningarna ska bli tydligare, till exempel genom yttranden kring omfattning och detaljnivå för miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare ska det tydliggöras när en ansökan om miljötillstånd bedöms som fullständig. Precis som i dagsläget ska beslutet kungöras och vara överklagbart.

• Ny enklare tillståndsprövning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt för ansökningar om ändringar av verksamhet eller omprövning av tillståndsvillkor (granskningsspåret).

I enlighet med förslaget om en tvåspårsmodell blir processen för de verksamheter som enbart granskas ny. Granskningsspåret skapar en snabbare och mer flexibel process för mindre miljöpåverkande verksamheter.

• Ny reglering om undantag från krav på en specifik miljöbedömning vid prövning av en ansökan om miljötillstånd.
  

Förslaget innebär att det nuvarande generella undantaget från kravet på en specifik miljöbedömning för ändringar eller omprövningar av tillståndsvillkor avskaffas, vilket är i enlighet med EU-rätten. Den typen av ändringar bör enligt utredningen istället hanteras genom ett enklare förfarande, där ändringens påverkan på miljön granskas inom ramen för granskningsspåret.

• En ny prövningsmyndighet för hela processen
  

Utredningen anser att den nuvarande ordningen, där mark- och miljödomstolen är både överprövande instans och handläggande första instans, är mindre lämplig. Flera EU-rättsliga akter utgår från att den första instansprövningen inte görs av en domstol. Det finns även ett behov av en mer samordnad process. Därmed föreslås att en ny myndighet inrättas för att hantera samtliga prövningar i första instans i miljöärenden. Förslaget bedöms leda till mer effektiva och enhetliga prövningar.

• Den nya myndigheten bör också vara MKB-myndighet vid miljöbedömning av verksamheter och åtgärder enligt andra lagar
  

Förslaget om en ny myndighet innebär även att den får rollen som MKB-myndighet för verksamheter och åtgärder som prövas enligt andra lagar, till exempel minerallagen och ellagen, då de kan medföra en betydande miljöpåverkan.

• Ny tillstånds-, gransknings-, anmälnings- och registreringsplikt av verksamheter och åtgärder.
  

Förslaget innebär att de nuvarande reglerna för tillstånd, anmälan och registrering av verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken omstruktureras. Syftet är att de ska anpassas till EU-rätten för att skapa en mer effektiv och förutsägbar process.

• Uttrycket miljöpåverkande verksamhet ersätter uttrycket miljöfarlig verksamhet.
  

Utredningen föreslår att uttrycket ”miljöfarlig verksamhet” ersätts av uttrycket ”miljöpåverkande verksamhet”.

• Myndigheternas talerätt och rätt att initiera ärenden enligt miljöbalken begränsas och förtydligas. 
  

Enligt förslaget ska en förändring ske gällande myndigheternas talerätt och rätt att initiera ärenden om ändringar och omprövningar av miljöprövningar enligt miljöbalken. Deras roll behöver tydliggöras och processen bli mer effektiv. Det finns i dagsläget utmaningar gällande oklara roller och att myndigheter kommer in sent i processen, vilket försvårar samförståndslösningar. Till exempel föreslås att talerätten begränsas till specifika intressen och områden, vilket ska säkerställa att relevant expertis och intressen tas med på rätt sätt i prövningarna.

Förslagens konsekvenser
Enligt utredningens bedömning ska förslagen leda till minskade kostnader för näringslivet och en ökad investeringsvilja. Vidare konsekvenser av förslagen bedöms vara en minskning av antalet verksamheter som automatiskt är tillståndspliktiga samt att Sverige lever upp till EU-rättens krav. Förutsättningarna för ett snabbt, enhetligt och rättssäkert ansökningsförfarande bedöms öka genom att hela miljöprövningen hanteras av en och samma prövningsmyndighet. Att en myndighet, snarare än drygt 300, ansvarar för hela processen anses även kunna leda till en mer tydlig, effektiv och förutsägbar prövning. Det anses även leda till konkurrensneutralitet eftersom prövningen inte längre är geografiskt bunden. Utredningen bedömer även att de förenklade reglerna för ändringar kan göra det enklare att fasa ut miljöbelastande teknik till förmån för mer resurseffektiva och miljövänliga processer. Kortare handläggningstider och ökad förutsägbarhet bedöms möjliggöra för investeringar i exempelvis utsläppsminskande teknik. Enligt utredningen är den viktigaste konsekvensen för miljö och klimat att en ökad investeringsvilja bör leda till att fler investeringar som gynnar klimatet och miljön görs. Detta skapar förutsättningar för en accelererad klimatomställning, där samhällsekonomiska vinster görs när företag ställer om till fossilfrihet.

Framöver ska utredningen remitteras för att sedan beredas inom Regeringskansliet.

Källa: Miljötillståndsutredningen