Skatten på avfall föreslås avskaffas av ansvariga myndigheter – rapporten ute på remiss

9 september 2026

Myndigheterna bedömer att skatten har uppfyllt sitt ursprungliga syfte och att den i dag inte är ett samhällsekonomiskt effektivt styrmedel för att främja en cirkulär ekonomi.

Rapporten, som tagits fram på regeringens uppdrag, har nu skickats ut på remiss.

Skatten har nått sitt ursprungliga mål

Skatten på avfall infördes år 2000 för att minska deponeringen och styra avfall mot mer miljövänliga behandlingsformer. Målet var bland annat att halvera mängden konventionellt avfall som omfattades av skatten till 2005.

Målet har överträffats. Den beskattade mängden minskade från cirka 4,3 miljoner ton till omkring 1,4 miljoner ton.

Sedan skatten infördes har även andra styrmedel tillkommit, bland annat förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall.

Skatten anses inte längre vara rätt styrmedel

I dag ligger fokus allt mer på att skapa en cirkulär ekonomi där naturresurser används effektivt, återvunna råvaror ersätter jungfruliga råvaror och miljö- och hälsofarliga ämnen fasas ut.

Mot den bakgrunden menar myndigheterna att en skatt på deponering inte längre är rätt styrmedel. Dagens skatt innehåller dessutom många undantag och avdragsmöjligheter. Det innebär att endast omkring fyra procent av det skattepliktiga avfallet i slutändan belastas med skatt.

Myndigheterna pekar också på att skattens konstruktion leder till omfattande administration, återbetalningsflöden och likviditetsbelastning för berörda företag. Den kan dessutom skapa incitament att söka undantag och avdrag snarare än att välja den miljömässigt bästa hanteringen.

Begränsade miljökonsekvenser

Ett avskaffande kan leda till en viss ökning av deponeringen av vissa avfallsslag, men myndigheterna bedömer att miljökonsekvenserna blir begränsade.

Deponier omfattas redan av annan miljölagstiftning och förbud mot deponering av bland annat brännbart och organiskt avfall begränsar möjligheten att återgå till deponering.

För företag som driver skattepliktiga anläggningar skulle ett avskaffande innebära minskad administration. Det skulle också kunna ge möjlighet att sänka mottagningsavgifterna för avfall som i dag belastas med skatt.

Staten förlorar skatteintäkter

Ett avskaffande innebär minskade skatteintäkter för staten på cirka 290 miljoner kronor per år. Myndigheterna bedömer samtidigt att fördelarna med att ta bort skatten, bland annat regelförenkling och ett mer ändamålsenligt styrmedel, väger tyngre. Alternativa utformningar av skatten har också analyserats, men bedöms inte på ett tillräckligt effektivt sätt bidra till omställningen mot en cirkulär ekonomi.

Statsstödsfrågan om skatten blir kvar

Om regeringen väljer att behålla skatten anser myndigheterna att vissa förändringar behöver göras ur ett statsstödsperspektiv.

Två skattebefrielser bör enligt myndigheterna tas bort. Det gäller bland annat slam från framställning av dikalciumfosfat, kalciumklorid och natriumfosfat samt kalciumfluoridslam från framställning av aluminiumfluorid.

Rapporten ute på remiss

Rapporten har nu skickats ut på remiss. Berörda myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer får därmed möjlighet att lämna synpunkter innan regeringen tar ställning till om skatten ska avskaffas eller förändras.

Futuenses analys

För avfalls- och återvinningssektorn är frågan viktig. Ett avskaffande skulle förändra de ekonomiska förutsättningarna och minska administrationen, samtidigt som diskussionen om vilka styrmedel som bäst främjar en cirkulär ekonomi fortsätter.

Skatteverket och Naturvårdsverkets slutsats är tydlig: skatten har fyllt sitt ursprungliga syfte och bör därför tas bort.

Källa: regeringen