Svenska kommuner rustar för att planera framtidens kärnkraft

 12 december 2025

Under 2024 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att finansiera och samordna kommuners arbete med planerings- och tillståndsprocesser vid etablering av ny kärnkraft. Kommuner erbjöds att ansöka om statliga medel till pilotprojekt för att utveckla arbetssätt. Nu har myndigheten överlämnat redovisningen till regeringen.

Finansiering och samverkan – kommunernas nya möjligheter i planering av ny kärnkraft

Genom det ekonomiska stödet kunde kommunerna genomföra platsanalyser, utveckla interna arbetssätt och ta fram strategiska underlag. Finansieringen fungerade både som ett instrument för att möjliggöra konkret planering i kommuner och för att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan små och stora kommuner.

Utöver finansieringen hade Naturvårdsverket i uppdrag att skapa forum och processer för kunskapsutbyte mellan kommuner och statliga aktörer. Naturvårdsverket samordnade kontakten mellan nationella, regionala och kommunala aktörer och samlade dem i gemensamma konferenser. Samordningen bidrog till informationsspridning och värdefulla nätverk mellan kommuner med olika erfarenheter och geografiska förutsättningar. Statliga aktörer fick dessutom insyn i vilka praktiska utmaningar kommunerna ställs inför. Sammantaget bidrog aktiviteterna till ett bredare lärande som sträckte sig bortom enskilda lokala projekt.

Resultat – ökad kunskap, metodutveckling och kvarstående utmaningar

Ett av de mest framstående resultaten av pilotprojekten var att kommunerna erhöll mer kunskap kring vad ny kärnkraft innebär i praktiken. Kunskaper förbättrades kring de tekniska, miljömässiga och juridiska aspekterna vid tillstånds- och planeringsprocesser. Många kommuner beskrev att projektet medförde tätare samverkan internt, exempelvis mellan handläggare, miljöförvaltningar, säkerhetssamordnare och kommunledningen. Kommunerna lyfte även betydelsen av extern samverkan genom kunskapsöverföringar med övriga deltagande kommuner.

En annan betydande del av resultaten berörde utveckling av metoder. Flera kommuner tog fram systematiska tillvägagångsätt för att bedöma lämpliga och/eller olämpliga platser för etablering av ny kärnkraft. Detta baserades utifrån uteslutningskriterier och bedömningsfaktorer som exempelvis närhet till elnät, kylvattenfrågor, riskzoner och markanvändning.

Kommunerna lyfte samtidigt ett antal utmaningar för planerings- och tillståndsprocesser för ny kärnkraft. Det gällde bland annat behovet av stärkta ekonomiska resurser, hinder enligt miljöbalkens bestämmelser, osäkerhet kring omgivningspåverkan och svårigheten att få en helhetsbild av hur olika riksintressen samverkar eller står i konflikt med varandra.

Sammanfattningsvis demonstrerar redovisningen att pilotprojekten fyllde sin funktion: de stärkte kommunernas beredskap, breddade kunskapsnivån och identifierade både möjligheter och hinder inför en framtida utbyggnad av kärnkraft i Sverige.

Nästa steg - påverka framtidens kärnkraftsbeslut

Med redovisningen överlämnad går processen in i ett skede där regeringen omsätter kommunernas erfarenheter till eventuella förslag. Flera frågor som kommunerna lyft saknar fortfarande lösningar. Det innebär ett strategiskt läge för berörda aktörer att inkomma med inspel som kan forma tillståndsprocessen.

Behöver ni hjälp att navigera i detta landskap och nå rätt beslutsfattare i rätt tid? Hör av er till oss så stöttar vi er organisation med analys, positionering och att göra er röst hörd!

Källa: Naturvårdsverket