Vad är COP27?

Den 6 november inleds COP27, vilket är namnet på FN:s klimatmöte för 2022, där COP är en akronym för Conference of the parties. Årets möte markerar 30 år sedan upprättandet av FN:s klimatkonvention. Konferensen som hålls i Sharm El-Sheikh i Egypten pågår till 18 november och förväntas få ett deltagande på över 35 000 personer. Målsättningar och visioner för COP27 är indelade i fyra områden; lindring (från engelskans mitigation), anpassning, finansiering och samarbete.

Målen för årets konferens handlar till stor del om att vidareutveckla och nå enigheten kring utformningen av den så kallade Glasgowpakten, ett arbetsprogram för höjd ambitionsnivå som etablerades 2021 under COP26.  

Inom området lindring, eller mitigation, som syftar till utsläppsminskningar för att bromsa global uppvärmning, är målsättningen att länderna som deltar ska stärka sina löften inom Parisavtalet, de så kallade nationally determined contributions (NDCs). Vad gäller anpassning är visionen för COP27 att länderna ska enas om en global plan för förstärkt resiliens med fokus på stöd till de mest utsatta områdena. För att genomföra Parisavtalet krävs finansiering i form av löften av investeringar, vilket knyter an till området av klimatanpassning. Löftet som gavs i Köpenhamn 2009 från de rikare länderna om ett årligt stöd från och med 2020 på 100 miljarder USD till utvecklingsländer för olika typer av klimatinvesteringar har fortfarande inte infriats, vilket försvårar samarbete och tillit mellan de båda kategorierna av länder.

Det sista området, samarbete, utgör själva grunden till att framsteg inom de andra områdena kan göras. FN-förhandlingar bygger som bekant på konsensus, liksom inför tidigare års konferenser är en uttrycklig önskan därför att årets konferens präglas av aktivt och inkluderande deltagande från alla länder.

Under den svenska pressbriefingen inför COP27 menade nytillträdde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att det rådande omvärldsläget gör att COP27 är viktigare än någonsin och att takten behöver öka markant för att vi ska ha möjlighet att nå 1,5 gradersmålet. Det svenska huvudbudskapet är brådska och möjligheter, där Sverige som utvecklingsland har ett stort ansvar att visa på globalt ledarskap och framhäva de möjligheter som följer av en grön omställning.

”Brådska och möjligheter är våra huvudbudskap i förhandlingarna, brådskan ligger i vad vetenskapen säger och möjligheterna finns i omställningen som kan skapa nya jobb och ekonomisk tillväxt. Sveriges höga klimatambition ligger fast men vi måste också bygga en robust klimatpolitik som utgår från den verklighet människor står inför.”-Romina Pourmokhtari.