100 dagar med den nya EU-kommissionen
19 mars 2025
Under ledning av ordförande Ursula von der Leyen har den nya EU-kommissionen arbetat i strax över 100 dagar. I samband med det lyfter kommissionen vad de har genomfört hittills för att nå målen om att stärka EU:s konkurrenskraft och höja graden av förberedelse. Arbetet omfattar bland annat regelförenklingar, satsningar på ren energi och investeringar i utbildning och AI. Bland de större planerna finns konkurrenskraftskompassen, den rena industrigiven, omnibuspaketen och ’union of skills’. Kommissionen har även genomfört strategiska dialoger med stål- och fordonssektorerna för att säkra deras framtid i Europa. I samband med att konkurrenskraftskompassen presenterades i januari sa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ”Europa har det som krävs för att lyckas i kapplöpningen mot toppen, samtidigt måste vi åtgärda våra svagheter för att återfå vår konkurrenskraft. Så nu har vi en plan. Vi har den politiska viljan. Vad vi nu behöver är skyndsamhet och enighet”.
Konkurrenskraftskompassen innehåller riktlinjer för att öka EU:s konkurrenskraft och göra EU ledande inom innovation, teknologi och hållbar produktion. Kompassen bygger på analyserna och förslagen som identifierades i Draghirapporten. Till exempel ska utvecklingen av AI och andra högteknologiska områden underlättas, vilket ska förenkla verksamheten för innovativa företag och teknik. Vidare ska kommissionen göra EU mer attraktivt för tillverkning genom att stödja ren energi och cirkulära affärsmodeller. Kommissionen vill även stärka leveranskedjorna genom diversifiering och nya samarbeten för att säkra den globala tillgången till råvaror, ren energi och teknik.
Den rena industrigiven är ytterligare en av kommissionens större planer. Den presenterades i februari och innehåller flera konkreta åtgärder för att understödja den gröna omställningen samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks. Given fokuserar på energiintensiva industrier som stål och kemikalier, med syfte att stötta omställningen till klimatneutralietet medan produktionen stannar kvar i Europa. Ett ytterligare fokusområde är tekniksektorn som ses som nödvändig för både Europas framtida konkurrenskraft och industrins omställning, cirkularitet och fossilfrihet. Bägge prioriterade områden ska stärkas genom billigare fossilfri el, satsningar på innovation och säkrad tillgång till kritiska råvaror för att kunna påskynda sektorernas elektrifiering.
Kommissionen ska även arbeta med de regelförenklingar som presenterades i det så kallade omnibuspaketet. Som huvudmål har kommissionen att minska kraven på administration och rapportering, där de administrativa bördorna spås minska med 25 procent överlag och minst 35 procent för små och medelstora företag. Syftet med förslagen är att förenkla EU:s regler, främja konkurrenskraften och frigöra ytterligare investeringskapacitet. Ett mer gynnsamt företagsklimat förväntas hjälpa EU-företag att växa, vara innovativa och skapa arbetstillfällen.
Ytterligare ett område på kommissionens agenda är utbildning, där ”union of skills” innehåller förslag för att förbättra kvaliteten på utbildning i Europa. Planen syftar till att höja nivån på både grundläggande och avancerade färdigheter samt skapa möjligheter för människor att regelbundet utveckla sina kompetenser. Till exempel ska unga personers färdigheter i bland annat matte och läsning stärkas, samtidigt som man vill locka mer människor, i synnerhet kvinnor, till STEM-utbildningar. Vidare vill kommissionen att mer talang och kompetens ska utvecklas i, attraheras till och stanna kvar i Europa. Slutligen ska kompetensförsörjning och rekrytering underlättas i hela unionen, exempelvis genom europeiska diplom och kvalifikationer för att förenkla rörelse inom EU.
Sammantaget syftar kommissionens planer till att stärka den kunskap, innovation och tillverkning som finns i Europa. Både regelförenklingar och investeringar förväntas stärka Europas konkurrenskraft och företag samtidigt som arbetskraft och kompetens stannar kvar och vidareutvecklas.