Vad är cirkulär ekonomi?

Från linjär till cirkulär ekonomi

Vi lever i nuläget i vad som kallas en linjär ekonomi, det vill säga med ett resursflöde där vi tar resurser från naturen, brukar resurserna och sedan gör oss av med de använda resurserna i form av avfall. Det är uppenbart att denna modell, på engelska ”take-make-waste” modellen, inte är hållbar i längden. Inte bara riskerar vi att missa utsläppsmålen, vi riskerar även att helt utarma jordens resurser.

 

Cirkulär ekonomi handlar, i motsats till linjär ekonomi, om att skapa ett kretslopp av resurser där produkter och material cirkuleras så länge som möjligt och där tillförseln av nya resurser hålls till ett minimum. Detta kräver inte bara förändringar i hur vi konsumerar och använder produkter utan även ett paradigmskifte i hur vi ser på resurser. Skräp blir till resurs.

Hur åstadkommer vi cirkulär ekonomi?

För att kunna behålla resurserna i ett kretslopp behöver vi förlänga livstiden av produkter och material samt återbruka så långt som det går och se återvinning som en sista lösning. Detta kräver en omställning från vaggan till graven av produkter och material. Redan i produktstadiet behöver vi designa varor för att förlänga deras livslängd och möjlighet till återvinning.

Hur berör cirkulär ekonomi min verksamhet?

Eftersom allt fler investerare, långivare och kunder börjar kräva att företag tar ett större ansvar för miljöfrågor finns det mycket att vinna på att ta de första stegen för en omställning till cirkulär ekonomi. Vad som kan kännas som ett stort och krångligt arbete kan dessutom visa sig vara lättare om det bryts ner till mindre delar. Varje steg i rätt riktning blir därmed en framgång.


Nedan kan du läsa mer om varför vi behöver ställa om, cirkulär ekonomi i Sverige och vad som sker på området internationellt.

Cirkulär ekonomi-tre delar

Cirkulär ekonomi kan sägas innehålla tre principiella strategier:

 

1) Minskning av avfall, vilket även inkluderar koldioxidutsläpp och andra typer av föroreningar, där reducering av onödigt avfall i produktionskedjan spelar en viktig roll.

 

2) Återanvändning och återvinning av produkter, där en viktig del av omställningen handlar om att förlänga livstiden på produkter och material.


3) Regenerering av naturresurser, där hållbar agrikultur och ökad biodiversitet är två viktiga beståndsdelar för omställningen.

Varför behöver vi ställa om till en cirkulär ekonomi?

Dem senaste 20 åren har resursförbrukningen världen över ökat dramatiskt, i kombination med befolkningsökning leder det till stora utsläpp och en utarmning av våra naturresurser. Globalt sett står utvinningen och bearbetningen av naturresurser för 50 procent av vår klimatpåverkan och de senaste decenniernas resursförbrukning är orsak till 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och vattenbrist.

Behov av ändrad resursförbrukning

För att skydda planetens ekosystem och bromsa den globala uppvärmningen är det därför uppenbart att vi behöver reformera hur vi använder resurser. Genom att resurseffektivisera, återvinna och återanvända material så länge det går, kan vi på lång sikt även förvänta oss att det kommer leda till kostnadseffektivisering, i synnerhet med tanke på att de jungfruliga resurserna kan komma att sina och redan till viss del har börjat göra det inom vissa områden.

Cirkulär ekonomi i Sverige


I Sverige har regeringen satt som mål att vi ska nå nettonollutsläpp senast 2045 för att sedan därefter uppnå negativa utsläpp, det vill säga att vi då istället minskar halten av växthusgaser i atmosfären. För att realisera detta mål är omställningen till cirkulär ekonomi ett avgörande verktyg.

 

2017 beslutade även regeringen om att införa en delegation för cirkulär ekonomi, sedan 1 september 2022 har dessutom Delegationen för cirkulär ekonomi flyttats till Naturvårdsverket för att ytterligare förstärka dess arbete. 2020 fick vi även en nationell strategi för omställningen till cirkulär ekonomi.

Vad sker på internationell nivå?


I syfte att uppnå klimatmålen 2050 har cirkulär ekonomi även blivit ett ledord inom EU, där EU strävar efter att öka sin konkurrenskraft genom att bli världsledande inom cirkulär ekonomi och på så sätt även vara normdanande på global nivå. EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, publicerades i mars 2020 och innehåller lagstiftningsinitiativ på en rad olika områden. Bland annat betonas vikten av striktare krav på hållbar produktdesign och cirkuläritet i produktionsprocesser såväl som att ge konsumenter och offentliga köpare ett ökat inflytande, där tillgång till tillförlitlig information om produkter spelar en nyckelroll.


FN:s ekonomiska kommission för Europa har också, efter beslut av medlemsstaterna i april 2021, stärkt sitt arbete för att främja övergången till cirkulär ekonomi. En utmaning som lyftes under samma session var bristen på jämförbara mätdata och standarder inom fältet, vilket nu är under utveckling inom den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) i samarbete med svenska institutionen för standarder (SIS).

Vill du veta mer om hur du kan bidra till den cirkulära ekonomin?

 

Vi på Futuense är specialiserade på hållbarhet och cirkulär ekonomi. Vi hjälper både dig som vill påbörja resan mot en mer cirkulär ekonomi och dig som vill fördjupa arbetet för cirkuläritet. Vi hjälper dig med genomsyn och analys av din verksamhet såväl som konkreta handlingsplaner med åtgärdsförslag.

 

För att kunna hålla dig uppdaterad på det senaste inom forskning och lagstiftning som rör hållbarhet och cirkulär ekonomi erbjuder vi också utbildningar samt generell och skräddarsydd omvärldsbevakning.