Vad betyder nettonollutsläpp?

Sverige har satt som mål att uppnå nettonollutsläpp 2045 för att efter det uppnå negativa utsläpp. Mer konkret innebär målet att utsläppen från Sverige ska vara minst 85% lägre än utsläppen 1990, där resterande 15% ska ner till noll genom negativa utsläpp eller kolupptag.

Etappmål

För att nå detta ambitiösa mål har Sverige även antagit en rad etappmål. 2020 var målet att utsläppen skulle vara 40% lägre än utsläppsnivåerna 1990. För 2030 bör utsläppen vara 63% lägre än 1990 och för 2040 bör utsläppen vara 75% läge än 1990.

Fossilfritt Sverige

Ett initiativ som grundades av regeringen redan 2015 är Fossilfritt Sverige, en plattform som har samlat över 500 aktörer som består av företag, organisationer, kommuner och regioner som har åtagit sig att driva på omställningen med målet att bli världens första fossilfria välfärdsland. Tillsammans har de olika branscherna som är del av Fossilfritt Sverige tagit fram färdplaner för hur omställningen kan påskyndas och hur konkurrenskraften hos företag kan ökas genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.

En viktig fråga är givetvis vad som kommer att krävas för att vi ska kunna minska utsläppen till en nivå av nettonoll fram till 2045. 

Enligt Klimatpolitiska rådet behöver vi, för att nå nettonollutsläpp vid 2045, minska utsläppen med 6–10% varje år. Hur ligger vi till enligt denna siffra?

Klimatlagen anger att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. I december 2023 lämnade regeringen över skrivelsen "Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll" till riksdagen. Klimatpolitiska rådet är i sin rapport från 2024 tveksamma till om handlingsplanen kommer att leda hela vägen till nettonollutsläpp till 2045.

Klimatpolitiska rådet bedömer i rapporten att förutsättningarna för att nå noll nettoutsläpp 2045 är betydligt bättre nu än när målet beslutades 2017, vilket bland annat beror på den tekniska utvecklingen, näringslivets ökade engagemang och den förda klimatpolitiken i Sverige och EU. Enligt rapporten har utsläppsgapet till klimatmålet 2045 minskat under de senaste åren, men det finns ett betydande utsläppsgap kvar för att målet ska kunna nås. 

Hur påverkade pandemin utsläppen?

Under 2020 märkte troligen de flesta av avsaknaden av flygplan i luften, minskad biltrafik och färre kunder ute i butikerna. Det diskuterades därför hur detta skulle kunna påverka utsläppsminskningarna och om de skulle minska även på lång sikt. Nu i efterhand kan vi visserligen konstatera att det skedde stora utsläppsminskningar till följd av pandemin men för utsläppsmålen har det bara en marginell effekt då vi behöver mer långsiktiga minskningar. Det bör dock ändå nämnas att utsläppsmålen för 2020 hade uppfyllts oavsett pandemins effekter.

Utsläppsminskningen som varje land behöver genomföra diskuteras ofta i termer av en koldioxidbudget. Ramverket som vi har att förhålla oss till kommer från Parisavtalet, där målet är att hålla temperaturökningen till under 2 grader Celsius och sträva efter att begränsa uppvärmningen med 1,5 grader Celsius.

Vår koldioxidbudget

Det finns ingen officiell koldioxidbudget för Sverige, däremot görs det beräkningar utifrån IPCCs rapporter på vilken återstående budget vi skulle kunna tänkas ha kvar. Klimatsekretariatet har bland annat tagit fram visuella koldioxidbudgetar för olika kommuner och län runtom i Sverige. För Stockholms län kommer utsläppsbudgeten exempelvis att överskridas redan 2028 om vi inte minskar utsläppen från dagens nivåer. För att Stockholms län ska hålla sig inom Parisavtalet krävs omedelbara utsläppsminskningar på 12,6% årligen.

Inte tillräckligt

Om vi vill hålla oss i linje med Parisavtalet krävs därför en högre utsläppsminskning än vad som krävs för att nå nettonollutsläpp 2045.

Att Sveriges utsläppsmål inte tar hänsyn till någon koldioxidbudget är också något som har blivit kritiserat. Det innebär nämligen att målet inte tar hänsyn till vad en rättvis fördelning av utsläpp skulle kunna vara utifrån Parisavtalet. Med tanke på nuvarande utsläppstakter måste vi därför, om vill hålla oss till 2 gradersmålet, göra mer.

Vad spelar cirkulär ekonomi för roll för att nå nettonollutsläpp?

För att nå nettonollutsläpp har regeringen sedan 2020 antagit en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Även om omställningen till cirkulär ekonomi är en ambition i sig själv så ses det således också som ett viktigt verktyg för att nå målet om nettonollutsläpp. Cirkulär ekonomi handlar i grunden om att öka resurseffektiviteten av material, eftersom nästan hälften av våra klimatutsläpp globalt kommer från utvinning och bearbetning av naturresurser bär därför cirkulära flöden en stor potential att minska utsläppen. Läs mer om cirkulär ekonomi här.