COP16 och COP29 - framsteg och  slutsatser

November 13, 2024

I början av november avslutades COP16, FN:s möte om biologisk mångfald. Mötet ägde rum i Cali, Colombia, och Sveriges delegation vid förhandlingarna leddes av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Mötet följde upp Kunming-Montrealramverket från 2022, och tog flera beslut kring hur ramverket ska genomföras. På olika sätt ska de bidra till att hejda och vända förlusten av den biologiska mångfalden.

Man beslutade att etablera en permanent arbetsgrupp för att stärka urfolk och lokalsamhällens delaktighet i arbetet med biologisk mångfald, samt beslut om ett uppdaterat arbetsprogram. Genom sina traditionella tekniker, sedvanor och kunskaper spelar urfolk och lokalsamhällen en central roll i att bevara och använda naturresurser hållbart. Arbetsgruppen ska arbeta för att säkerställa urfolk och lokalsamhällens deltagande i genomförandet av målen för biologisk mångfald.

Vid mötet beslutades att skapa en multilateral mekanism, riktad mot att dela nyttan från användning av digital sekvensinformation (DSI) om genetiska resurser. DSI kan användas för att identifiera och karakterisera genetiska resurser, och spelar en viktig roll för bioteknikindustrin och medicinsk forskning. Till exempel kan DSI användas för att identifiera nya läkemedel och behandlingar, utveckla mer motståndskraftiga grödor och utveckla nya vaccin eller andra medicinska behandlingar. Den multilaterala mekanismen som skapades vid mötet kommer med en ny fond, Califonden, där företag som använder DNA-sekvenser från genetiska resurser kan dela med sig av sina vinster. Fonden ska användas till projekt för hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald.

Arbetet kring våra hav fortsattes genom ett beslut för att stärka arbetet med att bevara marinbiologisk mångfald, med syfte att förbättra skyddet och förvaltningen av de mest känsliga maritima ekosystemen. Ansträngningar ska i synnerhet stärkas i särskilt viktiga havsområden. Vidare antogs en handlingsplan för biologisk mångfald och hälsa, samt ett beslut att öka samarbetet i klimat- och biodiversitetsfrågor.

COP29
Under den här veckan inleds FN:s klimatmöte COP29 i Baku, Azerbajdzjan. Bland de centrala frågorna för förhandling finns det nya globala målet för finansiering av klimatåtgärder och handeln med utsläppsrätter. Inför mötet ser Sveriges regering att tempot i arbetet med nya nationella klimatplaner behöver öka. Ambitionsnivån för det internationella klimatarbetet behöver höjas skyndsamt, vilket även innebär att det finns möjligheter för utveckling och innovation. Svensk förhandling sker genom EU, där man driver på för att de svenska prioriteringarna ska få genomslag i EU:s positioner.

Mer specifikt är det finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer som ska förhandlas och ett nytt globalt mål ska sättas. Det nuvarande målet för klimatfinansiering sattes 2009, och under 2022 uppnåddes det för första gången, då 100 miljarder USD satsades på klimatåtgärder. Inför förhandlingen har EU:s miljöministrar antagit rådslutsatser om att det nya målet bör vara ambitiöst och realistiskt, bygga på en bredare grupp av bidragsgivare och omfatta olika finansiella flöden.

Till början av 2025 ska alla länder lämna in nationella klimatplaner. Planerna ska täcka perioden fram till 2035 och omfatta hela ekonomin, inklusive alla sektorer och alla växthusgaser. Vid tidigare möten antogs inriktningen att fasa ut fossila bränslen, vilket ska synliggöras i ländernas nationella planer. Enligt rådslutsatser från ministerrådet i oktober vill EU:s miljöministrar att COP29 ska leda till ett ambitiöst resultat där 1,5 graders målet är inom räckhåll.