Den första EU-lagen kring metangas närmar sig en överenskommelse
November 22, 2023
Ett preliminärt avtal har nåtts mellan Europaparlamentet och Europeiska rådet kring en ny EU-förordning som ska minska metanutsläppen från energisektorn i EU samt i EU:s globala leverantörskedjor. Lagförslaget är det första i sitt slag inom EU.
Metan – en kraftfull växthusgas
Metan är en luktfri och färglös gas som ibland kallas sumpgas eftersom den bland annat bildas vid nedbrytning av organiskt material, exempelvis från deponier. Metan är den gas som, efter koldioxid, bidrar mest till klimatförändringarna och står för ungefär en tredjedel av den nuvarande globala uppvärmningen. Trots att metangaser i atmosfären har en kort nedbrytningstid, cirka 10–12 år, är gasen på molekylärnivå mer kraftfull än exempelvis koldioxid och bidrar till bildningen av ozon. Förenklat kan metan i atmosfären därför sägas vara mer skadligt på kort sikt medan koldioxid står för en långsammare uppvärmning under tusentals år.
Fördelen med att metan har en relativt snabb nedbrytningsprocess är att åtgärder kan skapa stor skillnad inom kort tid. Nya uppskattningar från FN:s miljöprogram och klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (CCAC) visar att genomförandet av tillgängliga målinriktade åtgärder och åtgärder i linje med FN:s prioriterade hållbarhetsmål skulle kunna minska metanutsläppen med 45 procent till 2030. Detta skulle innebära en minskning av den globala uppvärmningen med 0,3 grader Celsius fram till 2024.
EU-strategi för att minska metanutsläppen
EU har som mål att minska nettoutsläppen med 55 procent före 2030, där minskningen av metanutsläpp kommer att spela en avgörande roll. Det nya preliminära avtalet inför skyldigheter för den fossila gas-, olje- och kolindustrin att mäta, övervaka och rapportera sina metanutsläpp i linje med de högsta rapporteringsstandarderna och att införa åtgärder för att minska dessa utsläpp. Avtalet omfattar även:
- Skyldigheter för olje- och gasbolag att genomföra regelbundna enkäter av deras utrustning för att identifiera och reparera metanläckor.
- Förbud mot rutinmässig utblåsning and fackling inom olje- och gassektorn.
- Begränsning av utblåsning från termiska kolgruvor från och med 2026, med hårdare krav efter 2031.
- Skyldighet att genomföra inventering av stängda, inaktiva och övergivna tillgångar, liksom brunnar och gruvor, för att analysera deras utsläpp och upprätta en handlingsplan för att åtgärda dessa utsläpp så fort som möjligt.
Nästa steg
Den preliminära överenskommelsen kräver i nästa skede ett formellt antagande av både Europaparlamentet och rådet. När denna process är slutförd kommer den nya lagstiftningen att publiceras i den Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft. Den 30 november inleds COP28, under vilket EU också kommer att fortsätta att driva frågan kring minskade metanutsläpp med sina internationella partners.