En ny avfallsplan har lanserats

November 28, 2024

Illustration: Studio Flygar

Förra veckan publicerade Naturvårdsverket Sveriges nya nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program. Dokumenten har tidigare varit ute på remiss men är nu färdigställda, och började gälla den 31 oktober. Totalt inkom 79 remissvar och däribland 1500 enskilda inspel, vilket visar på ett stort engagemang från berörda samhällsaktörer.

I den nationella avfallsplanen, Avfall i ett cirkulärt samhälle, beskrivs en nulägesbild, hinder samt förslag på åtgärder kring vad samhällets olika aktörer kan göra på avfallsområdet. I det avfallsförebyggande programmet, Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före, finns samlad information om varför Sverige behöver förebygga avfall, utmaningar samt åtgärdsförslag för olika samhällsaktörer.

De två dokumenten kompletterar varandra och kan läsas tillsammans eller separat. Totalt presenterar Naturvårdsverket runt 500 åtgärder som kan bidra i arbetet mot en hållbar, cirkulär ekonomi. Flera av dem ingår i en åtgärdslista riktade mot specifika avfallsströmmar och aktörer. Bland dessa finns generella och specifika åtgärder för olika samhällsaktörer så som länsstyrelser, kommuner, branschaktörer och konsumenter. Till exempel rekommenderas offentlig förvaltning hitta samarbetspartners som kan ta hand om organisationens utbytta produkter för restaurering och återanvändning. Myndigheter uppmuntras att ställa krav gällande miljö, klimat och kemikalier för varor och tjänster i upphandlingar, samt följa upp och utvärdera genomförda upphandlingar.

Avfall i ett cirkulärt samhälle
Den nya avfallsplanen är inriktad på att förbättra hanteringen av uppkommit avfall, och är en del i Sverige arbete för att nå de nationella och europeiska målen på avfallsområdet. För att lyckas nå målen ser Naturvårdsverket att takten i arbetet behöver öka. Det är av stor vikt att nyckelaktörer får en bättre insikt i vad de kan och bör göra, och förslagen i planen riktar sig bland annat mot kommuner, myndigheter och näringsliv. Planen lyfter tre huvudområden: resurssmart användning, genomtänkt design samt bättre sortering och tillgång till information om farliga ämnen. Kring dessa teman kan alla aktörer genomföra insatser och bidra till omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

Naturvårdsverket har i avfallsplanen identifierat ett antal prioriterade avfallsströmmar: bygg- och rivningsavfall, förpackningsavfall, bioavfall, textilavfall, möbelavfall, elektronikavfall, batteriavfall, avfall som innehåller kritiska råmaterial, plastavfall, uttjänta fordon och kommunalt avfall. Dessa områden har valt ut av olika anledningar, till exempel att de har en stor miljö- och hälsopåverkan eller att de genererar stora mängder avfall. Flera av dessa områden är redan utpekade som viktiga i den nationella strategin för en cirkulär ekonomi.

Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före
Det avfallsförebyggande programmet är inriktat mot ökad resurseffektivitet i produktions- och konsumtions- samt användningsleden, för att förebygga att avfall uppkommer. I dagsläget är den totala materialkonsumtionen per person hög i Sverige, och nivåerna beräknas öka. Att avfallsvolymer växer leder till att värdefulla, och ibland kritiska, resurser spills och förlorar sitt ekonomiska värde. Det finns en stor potential i att använda våra resurser smartare och mer effektivt. Insatser behöver göras med ett helhetsperspektiv, med förståelse för var och varför stora miljöproblem uppstår. Till exempel kan man förebygga avfall genom att minska resursåtgången vid produktion av material och produkter. På så sätt kan vi minska vår miljöpåverkan, nå miljömålen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft.

Även i det avfallsförebyggande programmet lyfts resurssmart användning, genomtänkt design och bättre tillgång till information som huvudsakliga teman. Programmet betonar även lång användning av produkter. Tiden mellan köp och återvinning kan förlängas genom att använda resurserna smartare i produkter med lång livslängd, vilket i sin tur kan minska behovet av nyproducerade varor. Genom en genomtänkt och klok design kan man se till att de produkter som sätts på marknaden är anpassade för lång livslängd, återanvändning och giftfria kretslopp. I samband med den omställningen behöver giftiga och farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet, och de ämnen som försvårar återanvändning bör undvikas. För att uppnå lång användning finns ett behov av nya affärsmodeller som går hand i hand med nya konsumtionsmönster. Flera beteenden kan leda till att produkter används mer resurssmart, bland annat att underhålla, vårda och reparera det som redan har inhandlats. Slutligen krävs tillgång till relevant och kunskapshöjande information för både producent och konsument. Med hjälp av insikt i materialsammansättning, livslängd, innehåll av farliga ämnen och reparerbarhet kan alla aktörer göra mer hållbara val. Mycket gott görs redan av kommuner och andra aktörer för att förebygga avfall, och Naturvårdsverket uppmuntrar till att sprida goda exempel för att mana till handling.