Europeiska centralbanken varnar för att klimatrisker hotar den finansiella stabiliteten

Augusti 8, 2022

Rapporten, "The Macroprudential Challenge of Climate Change", som publicerats av Europeiska centralbanken och Europeiska systemrisknämnden (ESRB), belyser både akuta klimatrisker på kort sikt såväl som risker med en försenad omställning på lång sikt.

På kort sikt, inom ett till fem år, varnar rapporten för tre potentiella riskscenarion för den finansiella stabiliteten inom EU. I första scenariot kan en brant prisökning av kol innebära stor risk för inflationsökning i Europa. Den andra risken är extrema översvämningar, större än de som skedde i 2021, vilka kan orsaka stora ekonomiska skador för hushåll, företag, offentliga byggnader och på infrastruktur. Prisberäkningar av de förluster som skedde till följd av översvämningarna 2021 uppskattas landa kring 40–50 miljarder euro. Den tredje risken består av längre värmeböljor i Europa vilka minskar BNP till följd av minskad produktivitet inom agrikultur, turism och byggsektorn.

På lång sikt, inom de närmsta tio till trettio åren, betonar rapporten risker för det ekonomiska systemet till följd av hur vi hanterar den globala uppvärmningen och den nödvändiga omställningen. I ett första scenario där vi enbart upprätthåller redan befintlig policy för utsläpp och därmed riskerar en temperaturökning på mer än 3 grader bedömer rapporten att den finansiella stabiliteten skulle bibehållas men med hög risk för naturkatastrofer mot slutet av århundradet.

Det andra scenariot skulle innebära att vi siktar på en temperaturökning på omkring 1,5 grader och nettonollutsläpp 2050 på global nivå genom en omedelbar ändring av befintlig policy som sedan succesivt intensifieras för att minska utsläpp. Genom denna omställning, där lagar kring utsläpp gradvis implementeras, minskas risken både för naturkatastrofer i framtiden såväl som för ekonomisk instabilitet.

Det tredje scenariot är i form av en försenad klimatomställning, där policy på området implementeras kring 2030 med målet att uppnå nettonollutsläpp 2050 och en temperaturökning på strax under 2 grader. Detta scenario bedömer rapporten skulle innebära stora risker för den ekonomiska stabiliteten då det skulle krävas drastiska förändringar för att kompensera för den försenade omställningen.

Sammanfattningsvis anser ECB och ESRB därför att mer omfattande åtgärder behöver antas samtidigt som för mycket fokus för omställningen i nuläget ligger på utsläppsrätter. Åtgärder bör i högre grad vägledas av makrotillsynspolitik, det vill säga politik som identifierar sårbarheter och hindrar risker i det finansiella systemet, för att minska risken för finansiell instabilitet både till följd av klimatförändringar och till följd av omställningen.

Källa: ESRB