Första steget av klimattullarna har inletts – vad gäller?

Januari 30, 2024

Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, på engelska kallad Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), kommer att införas fullt ut år 2026. Redan nu pågår dock en övergångsperiod med rapporteringskrav för företagen. Naturvårdsverket har sedan tidigare tagit fram vägledning för företag som berörs av lagstiftningen och nu har även Svenskt Näringsliv tagit fram en manual som stöd.

Kort om CBAM

Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid infördes för att komplettera EU:s system för handel av utsläppsrätter (EU ETS). Mekanismen innebär att koldioxidintensiva produkter som omfattas av utsläppshandelssystemet ska prissättas även vid import till EU, i syfte att undvika företagsförflyttning. Produkter som omfattas av CBAM återfinns inom följande kategorier:

• Järn- och stålvaror samt produkter tillverkade av dessa varor, till exempel skruvar, muttrar och brickor
• Gödselmedel
• Aluminium och vissa aluminiumvaror
• Cementvaror
• El
• Vätgas.

Det är sannolikt att systemet i framtiden även kommer att utvidgas för att inkludera fler produkter. CBAM införs i två steg, där en övergångsperiod mellan oktober 2023 och december 2025 utgör det första steget. Det andra steget införs år 2026 och tillför en avgift och krav på importtillstånd. I Sverige är det Naturvårdsverket som har fått ansvaret för CBAM-systemet, vilket du kan läsa mer om här. Myndigheten kommer även att samarbeta med Tullverket.

Undantagna varor

I listan över varor som är undantagna kraven inom CBAM återfinns:

• Varor från vissa icke EU-länder, bland annat från Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein.
• Varor med lågt värde, det vill säga värda högst 150 euro.
• Militärutrustning.
• Varor som har återimporterats inom tre år efter att ha exporterats, detta gäller specifikt under övergångsperioden.

Rapporteringskrav under övergångsperioden

Importörer som omfattas av CBAM är skyldiga att rapportera:

• Mängd importerade CBAM-varor, i ton eller MWh, under föregående kvartal.
• Uppgifter gällande produkternas utsläppsinnehåll, vilket ska innefatta både indirekta och direkta utsläpp, det vill säga både utsläpp som företaget köper in till verksamheten och utsläpp som företaget direkt kontrollerar.
• Eventuellt koldioxidpris som redan har betalats i ursprungsland samt kompensationer för detta.

Vägledning för företagen

I ett första steg rekommenderar både Naturvårdsverket och Svenskt Näringsliv importerande företag att kontrollera om varor de importerar omfattas av CBAM, vilket görs enklast genom utökad exportstatistik från Tullverket, samt att bekanta sig med lagstiftningen. Nästa steg handlar om att avgöra vem som ska vara den rapporterande deklaranten, detta kan nämligen antingen vara importören själv eller ett indirekt tullombud. I Svenskt Näringslivs manual poängteras också vikten av att, på den interna nivån, säkerställa att verksamheten har CBAM-ansvariga, där ansvaret gärna får fördelas på flera olika avdelningar för att effektivisera insamlingen av data.

För att kunna rapportera in de uppgifter om vilka utsläpp som har uppstått i samband med produktion av CBAM-varor, så kallade inbäddade utsläpp, behöver företag begära information från tillverkarna och verksamhetens icke EU-leverantörer. Importerande företag bör även uppmana sina icke EU-leverantörer att registrera sig i EU:s leverantörsregister.

Under övergångsperioden ska företag som omfattas av lagstiftningen rapportera kvartalsvis, där rapportering sker via CBAM-övergångsregistret, vilket är en gemensam EU-databas.

Källa: Naturvårdsverket - Rapportering under övergångsperioden, Naturvårdsverket - Vem omfattas av CBAM Svenskt Näringsliv pressmeddelande och Svenskt Näringslivs manual för CBAM

Vill ni få hjälp med CBAM?

Med ny lagstiftning och högre krav kommer utmaningar, samtidigt utgör de en möjlighet att utöka er konkurrenskraft. Vi tillhandahåller juridisk expertis viktig för att undvika överträdelser och Public Affairs-expertis för att stärka ert varumärke. Vi tar ett helhetsgrepp kring era utmaningar och hjälper er både med politiskt påverkansarbete för kommande lagstiftning och med att utveckla strategier för beslutad lagstiftning.