Januari 31, 2023
För andra året i rad arrangerade Naturvårdsverket en temadag om hållbar plastanvändning och vi var där på plats. Det så kallade Plastbubblet skedde den 26 januari och bjöd på ett späckat schema inom bland annat områdena av design, återvinning och bionedbrytbar plast.
Design för återvinning
För att kunna öka materialåtervinningsgraden av plast från dagens 10 procent krävs det planering för återvinning i designstadiet. Anna Velander Gisslén, kommunikationschef hos Stiftelsen för svensk industridesign (SVID), talade under dagen och underströk vikten av att designa för reducering av plast såväl som användning av rena plaster, där så få plastsorter med så ljus färg som möjligt är att föredra. Ungefär 80 procent av en produkts klimatavtryck bestäms, enligt Velander Gisslén, redan i designstadiet där återvinningsmöjligheter utgör en stor del av avtrycket. Producenter bör även i högre grad eftersträva återinsamling och återvinning av sina uttjänta produktförpackningar, inte minst som del för att lösa bristen av återvunnen plast på marknaden.
Sorteringsmaskin som lär sig av människan
För att öka återvinningsgraden behövs även bättre och mer effektiva sorteringslösningar, en sådan som håller på att utvecklas är en maskin som tas fram av Chalmers Industriteknik med stöd av Vinnova och som ska kunna sortera byggavfall. I dagsläget sorteras byggavfall manuellt och det saknas teknik som kan göra ett lika bra jobb som människor. Projektet går därför ut på att filma det manuella arbetet för att maskinen, med hjälp av artificiell intelligens, ska lära sig hur sorteringsfraktionerna ska se ut. Oftast använder sig AI-inlärning av bilder men genom att i stället filma kan inlärningsperioden effektiviseras, då AI:n direkt kan detektera hur en ny produkt ska sorteras ut.
Märkning för bionedbrytbar plast behöver förbättras
I ett forskningsprojekt lett av Johanna Wachtmeiester har den snåriga marknaden av märkningar för bionedbrytbar plast undersökts. Även om bionedbrytbar plast inte är önskvärd inom alla områden så finns det fall, exempelvis för fruktetiketter eller grästrimmers, där bionedbrytbar plast kan vara ett fördelaktigt materialval. Begreppet bioplast används gärna flitigt av företag men vad det innebär kan variera stort, det kan exempelvis handla om biobaserad plast som inte är nedbrytbar, eller fossilt baserad plast som är nedbrytbar. Dessutom innebär inte en nedbrytbar märkning att plasten nödvändigtvis bryts ned automatiskt i naturen, det kan handla om plaster som behöver speciella former av rötning eller liknande. Wachtmeiester efterfrågade därför krav på tydligare märkning, något som i nuläget saknas i politiska styrdokument.
Källa: Naturvårdsverkets Plastbubbel
Copyright © 2024-Futuense AB