Industriklivet - ny teknik för den gröna omställningen

September 26, 2024

Den 17 september 2024 publicerade Riksrevisionen en ny granskningsrapport om Industriklivet, ett statligt stöd riktat mot ny teknik och innovativa lösningar för att minska växthusgasutsläppen. Inom Industriklivet kan stöd ges till projekt i olika utvecklingsfaser: från forskningsprojekt, olika typer av förstudier och pilot- och demonstrationsprojekt till kommersialisering genom investeringar. Energimyndigheten ansvarar för bidraget. Under 2024 omfattar Industriklivet totalt 1 457 miljoner kronor och kan finansiera projekt som pågår till och med 2031. Flera olika typer av projekt kan få stöd genom Industriklivet, till exempel tekniker för att minska växthusgaser från industrin, projekt som bidrar till negativa utsläpp eller nya innovativa lösningar som bidrar till att minska växthusgasutsläpp.

 

Vad har varit bra?

Sedan starten av Industriklivet har beviljat stöd och samfinansierat belopp från stödmottagarna uppgått till 42,4 miljarder kronor. Det finns 185 unika projektparter inom Industriklivet, vilket visar på en stark drivkraft och vilja till omställning hos aktörerna. Industriklivet är även den del av EU-initiativet Next Generation EU, vilket är en satsning på ett friskare, grönare och mer digitalt Europa.

Projekten inom Industriklivet finns inom olika branscher och använder olika teknikspår för att minska utsläppen. Flest projekt finns inom Kraft- och fjärrvärme, där aktörer som Vattenfall AB, Umeå universitet och Växjö Energi Aktiebolag arbetar med negativa utsläpp som mål.

HYBRIT-initiativet

  • Unik, gemensam satsning av SSAB, LKAB och Vattenfall för att förändra den svenska järn- och stålindustrin med mål att minska de fossila utsläppen.
  • Det projekt med högst andel av det totala beviljade stödet inom Industriklivet, motsvarande ca 47,4%.
  • Projektet har fått stöd från EU:s innovationsfond för dess potential att bidra till den svenska industrins omställning, samt möjligheten att mildra klimatförändringarna.
  • Kolbaserade masugnar ersätts med vätgasbaserad direktreduktionsteknik, och initiativet ska visa en komplett industriell värdekedja för fossilfri vätgasbaserad järn- och ståltillverkning.
  • Projektet kommer att producera cirka 1,35 miljoner ton vätgasreducerat järn (järnsvamp) årligen, som används för att producera råstål motsvarande cirka 25% av Sveriges totala produktion.

Källa: LKAB

Vad kan bli bättre

Riksrevisionen konstaterar att de statliga stöden till klimatomställningen, till exempel Klimatklivet och Industriklivet, kan utvecklas och bli mer effektiva. Stöden riktar sig mot framtidsteknik och klimatinvesteringar och kan samordnas för att undvika överlappningar och olikvärda bedömningar. I rapporten rekommenderar även Riksrevisionen att Energimyndigheten ska påbörja ett kontinuerligt utvärderingsarbete av projektet, samt se till att prövningen av ansökningarna inom Industriklivet sker enhetligt och transparent. Riksrevisionen ser även att processen kan effektiviseras om Energimyndigheten bland annat informerar relevanta aktörer om Industriklivet samt gör tydliga utlysningar i linje med Industriklivets syfte.


Sammantaget kan stödet utvecklas på flera sätt för att så effektivt som möjligt bidra till industrins klimatomställning och Sveriges klimatmål.


Källa: Riksrevisionen