Kärnkraftprövningsutredningen har överlämnat sitt första betänkande

Januari 21, 2025

Morris Fager/Regeringskansliet

Det första delbetänkandet från Kärnkraftsprövningsutredningen överlämnades i förra veckan till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Delbetänkandet är det första av tre och gäller förslag på förändringar kring tillståndsprövning av kärnkraftsreaktorer och avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Utredningen tillsattes i november 2023, med syfte att nå regeringens målsättning att Sverige ska ha 100 procent fossilfri elproduktion senast 2040. Kärnkraft spelar en viktig roll för att nå det målet, samtidigt som kraven på strålskydd och kärnsäkerhet ska vara fortsatt höga.

Som bakgrund till utredningen finns samarbeten och mål kring fossilfri el på nationell och internationell nivå. Till exempel har deklarationer om stärkt samarbete kring kärnkraft undertecknats av flera länder, däribland Sverige, vid FN:s klimatkonferenser COP28 och COP29. Allt fler länder ser kärnkraft som en möjlighet, i synnerhet kopplat till klimatomställning, säkerhetspolitik och konkurrenskraft som tillsammans ställer högre krav på elektrifiering och ett säkrat energibehov. I den energipolitiska inriktningspropositionen antogs 2024 mål om att ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer bör finnas på plats senast 2035, och att det till 2045 behövs en kraftfull utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer.

I dagsläget krävs flera tillståndsprövningar för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Prövning sker parallellt, och delvis överlappande, enligt tre separata lagar: kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Utöver det ska även processen ske i enlighet med plan- och bygglagen. Sammantaget är processen relativt lång och innebär en förhållandevis omfattande granskning av att krav på säkerhet och strålskydd kan uppfyllas för den planerade verksamheten. Samtidigt är effektivare tillståndsprocesser en förutsättning för att nå de nationellt och internationellt satta målen som Sverige har åtagit sig. Utredningen har lämnat flera förslag för att göra tillståndsprövningen mer effektiv, utan att sänka kraven på säkerhet och strålskydd, samt för rättvisare och med ändamålsenliga avgifter för prövning av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Förslag
Utredningen lämnar flera förslag, bland annat för att göra tillståndsprövningen mer effektiv.

• Ny form för politiskt ställningstagande i ett tidigare skede genom principbeslut
  

Förslaget är en ny lag med syfte att regeringen tidigt ska ta ställning till om det är förenligt med samhällets helhetsintresse att uppföra och driva en kärnteknisk anläggning på en viss plats.

• Prövning enligt miljöbalken effektiviseras och blir mer ändamålsenlig.
  • En begränsad miljöbalksprövning skapar tydlighet och en mer effektiv tillståndsprocess.

Förslaget innebär att tillståndsprövning enligt miljöbalken endast ska avse frågor som inte omfattas av tillstånd enligt kärntekniklagen. Det är i dagsläget svårt för mark- och miljödomstolen att pröva säkerhets- och strålskyddsaspekter enligt kärntekniklagen då tillståndsprövningar enligt de olika lagarna ser väldigt olika ut. Utredningen ser att miljöbalksprövningen kan bli mer effektiv om den begränsas.

• • Tillåtlighet och tillstånd prövas av mark- och miljödomstolen

Ett principbeslut som anses vara en nödvändig förutsättning för att kunna ge tillstånd enligt miljöbalken.

• • Den specifika miljöbedömningen slutförs tidigare i processen.

Förslaget innebär att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns och den specifika miljöbedömningen slutförs genom ett särskilt beslut av mark- och miljödomstolen senast när förberedelsen i målet är avslutad.

• • Ingen parallell prövning med kärntekniklagen.
    

Förändringen skulle vara sammankopplad med ovanstående, då behovet av parallell tillståndsprövning minskar om mark- och miljödomstolen inte prövar samma frågor som Strålsäkerhetsmyndigheten.

• Prövning enligt kärntekniklagen effektiviseras och förtydligas.
  • Frivilliga moment för en komplett ansökan införs.
    

Förslaget syftar till effektiviserade prövningar genom att förutsättningarna för kompletta ansökningar förbättras. Två nya moment kan förbättra myndigheternas förutsättningar att agera och delta i internationella samarbeten om bedömning av ny kärnkraft.

• • Strålsäkerhetsmyndigheten blir beslutande instans för tillstånd

Det skulle innebära att Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar om alla tillstånd till kärnteknisk verksamhet.

• • Omfattning och verkan av tillstånd effektiviseras och förtydligas.

Flera förslag lämnas med syfte att effektivisera och förtydliga prövningen enligt kärntekniklagen. Förslagen innebär bland annat att prövningen av tillstånd enligt kärntekniklagen blir mer harmoniserad med internationell praxis, samt att tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen förtydligas till att endast avse frågor om säkerhet och strålskydd.

• • Förutsättningar för överföring av tillstånd förtydligas.

Förtydligandet skulle leda till att ett gemensamt tillstånd för uppförande, innehav och drift av en kärnteknisk anläggning förordas.

• • Övriga förutsättningar för tillståndsprövning förtydligas.

Enligt förslaget ska kärntekniklagen förtydligas så att det framgår att tillståndshavaren inte måste kunna fullgöra alla krav inom sin egen organisation för att fullgöra lagstadgade skyldigheter. Förtydligandet speglar den praxis som har utvecklats under lång tid.

• • Överklagande av beslut sker till allmän förvaltningsdomstol
    

Förändringen skulle innebära att överklagan av beslut som meddelats av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt kärntekniklagen ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol i stället för till regeringen.

• Nya lägre avgiftsnivåer i ett differentierat avgiftsuttag
  

Förslaget skulle medföra att avgiftsuttaget förändras för alla typer av kärnkraftsreaktorer. 

• • Lägre avgifter i ett differentierat uttag.

Enligt den föreslagna förändringen ska merparten av Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med tillståndsprövning och stegvisa godkännanden vara fortsatt avgiftsfinansierat. Avgiftsnivåerna anpassas till den arbetsinsats som förväntas krävas för Strålsäkerhetsmyndighetens granskning med fortsatt höga krav på strålskydd och kärnsäkerhet.

• • Strålsäkerhetsmyndigheten har en basfinansiering med anslag.
    

Enligt förslaget bör de verksamheter hos Strålsäkerhetsmyndigheten som är grundläggande för effektiv tillståndsprövning, men ej lämpade för att finansieras med avgifter, finansieras med anslag.

• Andra åtgärder för effektiv prövning samt hinder
  

Som ytterligare förslag finns åtgärder som tillsammans med förslagen kan bidra till en effektiviserad tillståndsprövning. De åtgärderna omfattar bland annat tydligare styrning av berörda prövningsinstanser och ett förtydligande av Strålsäkerhetens arbete med tillståndsprövning. Utredningen anser även att det behövs en översyn av den geografiska begränsningen för etablering av kärntekniska anläggningar i kustområden. Det kan möjliggöra etablering av utökad energiproduktion för nya aktörer, samt i kommuner och län som i nuläget inte har några kärntekniska anläggningar.

Vid pressmeddelandet för utredningens betänkande sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari ”regeringen arbetar intensivt för att möjliggöra för nya kärnkraftsreaktorer i Sverige eftersom vi behöver bygga ut svensk kärnkraft för att kunna nå klimatmålet till år 2045. Självklart ska kraven på säkerhet och strålskydd vara fortsatt höga men vi behöver effektivisera tillståndsprövningen och se till att avgiftsuttaget är både förutsägbart och rättvist.”

Utredningens betänkande kommer att ses över inom Regeringskansliet och skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer. Utredningens resterande deluppdrag ska levereras till regeringen senast den 29 augusti 2025 respektive senast den 27 februari 2026.

Källa: Regeringen , Kärnkraftsprövningsutredningen