Naturvårdsverket presenterar scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn

Februari 29, 2024

Naturvårdsverket presenterade nyligen sin rapport kring åtgärder för att minska utsläppen från energiutvinning genom att reducera mängden fossil plast som förbränns. Syftet med uppdraget har varit att visa vilken potential som olika åtgärder har för att minska plasten som går till förbränning. Vi har sammanfattat rapporten åt er med fokus på produktflöden med störst potential att dra ned på utsläppen.

Plast och dess utsläpp

I Sverige förbränns avfall i stor utsträckning i avfallsförbrännings-anläggningar för att bli till fjärrvärme och el, det vill säga det som kallas energiutvinning. Avfallsförbränningsanläggningarna i Sverige står för cirka 7 procent av landets totala växthusgasutsläpp, där över 90 procent av utsläppen uppskattas komma från fossil plast i avfallet. För att kunna bidra till klimatmålet om netto-nollutsläpp av växthusgaser 2045 krävs att åtgärder och styrmedel införs för att minska mängden fossilbaserad plast som går till förbränning.

Fem scenarier

Rapporten redogör för fem scenarier:

1. Scenario som utgår från befintlig lagstiftning
2. Scenario för resurseffektivitet
3. Scenario med ökad materialåtervinning
4. Scenario med ökad användning av biobaserad plast.
5. Övergripande målscenario.

1. Befintlig lagstiftning

Detta scenario utgår från att alla målen i beslutad lagstiftning uppnås, huruvida befintlig lagstiftning verkligen är tillräcklig för att uppnå mål eller krav som finns i nationell- eller EU-lagstiftning har däremot legat utanför rapportens omfång. Scenariot förutsätter vidare att ingen ytterligare lagstiftning implementeras mellan år 2025 och 2045. Utifrån detta scenario skulle minskningen av fossila utsläpp från avfallsförbränningsanläggningar ligga på 10 procent till år 2045.

2. Resurseffektivitet

Det första scenariot fokuserar på resurseffektivitet och åtgärder tidigt i produkternas livscykel, innan de blir till avfall. Åtgärderna som omfattas i scenariot är resurssmart plastanvändning och materialsubstitution. För en mer resurssmart plastanvändning krävs styrmedel som leder till en högre grad av återanvändning av produkter samt materialoptimering, där mängden plast per produkt minskas. Potentialen för resurssmart plastanvändning anses vara högst för följande sektorer och produktflöden:

För materialsubstitution, det vill säga att ersätta plast med andra material, anses följande produktflöden ha högst potential:

Scenariot för resurseffekt uppskattas ge en minskning av de fossila utsläppen från energiutvinning med 32 procent till år 2045.

2. Ökad materialåtervinning

Detta scenario fokuserar på ökad materialåtervinning och förutsätter att styrmedel införs för att främja både mekanisk och kemisk materialåtervinning. För mekanisk återvinning är de sektorer och produktflöden med högst potential:

För kemisk återvinning består listan av ovanstående punkter men inkluderar också:

Scenariot med ökad materialåtervinning uppskattas ge den största minskningen av utsläpp, 64 procent till år 2045.

4. Ökad användning av biobaserad plast

Det tredje scenariot bygger på att kapaciteten för tillverkning av biobaserad plast byggs ut, då produktionskapaciteten på global nivå idag är låg. Siffror som har använts för beräkningar utgår därför från dagens nivåer men förutsätter att produktionen ökar till den grad att användningen av fossilbaserad plast motsvarar den högsta andel fossilbaserad plast som kan bytas ut för flödena. Potentialen anses vara högst för följande sektorer och produktflöden:

Scenariot förväntas leda till en minskning av utsläpp på 20 procent till år 2045.

5. Övergripande målscenario och resultat

Det sista scenariot ger en bild över hur olika samverkande åtgärder skulle kunna implementeras för att bidra till målet om netto-nollutsläpp. Målscenariot omfattar således alla rapportens åtgärder, vilka har införts i följande ordning:

• Resurssmart plastanvändning
• Materialsubstitution
• Ökad användning av biobaserad plast
• Ökad mekanisk materialåtervinning
• Ökad kemisk materialåtervinning.

Två ytterligare åtgärder som det övergripande målscenariot inkluderar är utökat antal eftersorteringsanläggningar samt utökad avskiljning och lagring av koldioxid (CCS). Åtgärdspotentialen för CCS förutsätter att tio av de största avfallsanläggningarna har installerat CCS innan 2045 samt att tekniken kan fånga upp 90 procent av koldioxiden som släpps ut. Beräkningarna avser den mängden plast som finns kvar i avfallet efter att alla de ovanstående åtgärderna har implementerats.

Målscenariot ska dock inte ses som ett faktiskt utfall utan snarare ett möjligt utfall av hur plastanvändningen kan tänkas utvecklas med styrmedel. I detta scenario minskas

98 procent av de totala utsläppen.

Ett huvudsakligt resultat från rapporten är därmed att flera kraftfulla åtgärder behöver införas parallellt för att minska förbränning av fossilbaserad plast i el- och fjärrvärmesektorn för att bidra till att det nationella klimatmålet år 2045 nås.

Källa: Naturvårdsverkets rapport