Naturvårdverkets årliga uppföljning av miljömålen

9 april 2025

I förra veckan redovisade Naturvårdsverket den årliga uppföljningen av Sveriges miljömål till regeringen. Målen är viktiga för att styra landet mot en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030 och utgör grunden för det nationella miljöarbetet. Uppföljningen har fokuserat på de många insatser som gjorts av regeringen och myndigheter under 2024 för att förbättra miljön. Naturvårdsverkets sammantagna bedömning är att Sverige har långt kvar till att uppfylla flera miljömål. Rapporten ger en detaljerad bild av vilka mål som visar positiva respektive negativa trender.

Miljömålen
Utvärderingen omfattar ett generationsmål samt flera miljökvalitets- och etappmål. Generationsmålet är det övergripande mål som inriktar den svenska miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet visar den samhällsomställning som krävs för att de stora miljöproblemen ska vara hanterade till kommande generationer. För utveckling i linje med generationsmålet behöver hela samhället vara delaktigt i miljöarbetet. De 16 miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i den svenska miljön. Miljökvalitetsmålen inkluderar bland annat frisk luft, säker strålmiljö och levande sjöar och vattendrag. Etappmålen utgör steg på vägen för att nå både generationsmålet och flera miljökvalitetsmål. De tydliggör var insatser bör sättas in. Till exempel omfattar etappmålen ökad återanvändning av förpackningar och att läkemedel i miljön ska minska. Miljömålen ligger till grund för den nationella miljöpolitiken styr arbetet på alla nivåer.

Uppföljningens resultat
Naturvårdsverkets rapport visar att utvecklingen i miljön bedöms vara positiv för två miljökvalitetsmål, neutral för nio och negativ för fem. Gällande målet om frisk luft ser trenden positiv ut, trots att halterna av vissa ämnen fortsatt ligger långt ifrån målnivån. Rapporten visar att nationella åtgärder behövs för att minska kväveoxider och partiklar från trafiken, samt internationella åtgärder för att minska halterna av långväga transporterade luftföroreningar. Trenden ser även positiv ut gällande naturlig försurning, där nedfallet av försurande ämnen har minskat under de senaste decennierna. Även antalet försurade sjöar och vattendrag har minskat, men Naturvårdsverket ser att åtgärder som minskar utsläppen från internationell sjöfart behövs, samt att det nationellt krävs åtgärder för att minska skogsbrukets påverkan.

Bland målen som visar en negativ trend är flera kopplade till biologisk mångfald och ekosystemens återhämtning. Till exempel är fjällens känsliga miljöer och arter hotade av bland annat klimatförändringar, fysisk exploatering, och skogsbruk, och åtgärder och styrmedel behöver stärkas om målet ska uppnås. Vidare visar uppföljningen av direktiv kring arter och habitat och fåglar samt rödlistan på ett utsatt läge för den biologiska mångfalden. Trots insatser med statliga medel återstår mycket för att förbättra situationen, särskilt genom mer ekologiskt hållbart nyttjande av naturresurser. Bland målen som visar på en neutral utveckling återfinns bland annat ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker samt grundvatten av god kvalitet.

Slutsatser
Sammanfattningsvis bedömer Naturvårdverket att utvecklingstrenden för miljökvalitetsmålen är positiv för två av målen, neutral för nio och negativ för fem. I uppföljningen av etappmålen framgår att tre etappmål ses ut att nås till sitt målår, sex ser inte ut att nås och för fem är det osäkert om de kommer nås. Trots både små och stora insatser från många myndigheter krävs mer för att lyckas nå alla miljömål inom utsatt tid.