Ny studie pekar på stor återvinningspotential för kritiska råmaterial

Maj 16, 2023

I en studie som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Återvinningsindustrierna har potentialen för återvinning av kritiska råmaterial i Sverige undersökts. Studien finner att det finns stor potential för återvinning av de studerade materialen men att det krävs politiska beslut för ökad återvinning.

Bakgrund till studien

Syftet med studien har varit att undersöka förutsättningarna för återvinning av grafit, kobolt, litium, dysprosium, neodym och kisel. Dessa kritiska råmaterial spelar nämligen en avgörande roll för den gröna omställningen, då de bland annat behövs för produktion av solpaneler, batterier och vindkraftverk. EU är i dagsläget importberoende av dessa så kallade innovationskritiska material och vill därför att den inhemska produktionen ska öka. Att återvinna material som redan finns skulle därmed kunna stärka resursförsörjningen. Studiens fokus har varit på att undersöka vilka hinder som finns för ökad återvinning av kritiska råmaterial samt att ge åtgärdsförslag för hur dessa kan överkommas.

Låg återvinningsgrad idag

Tidigare rapporter som har framtagits på beställning av bland annat Näringsutskottet har visat att den låga omfattningen av återvinning av kritiska råmaterial till stor del beror på låg lönsamhet. Det finns samtidigt en överhängande risk att utbudet av både primära och sekundära material inte kommer att kunna möte den förväntande efterfrågan, där långa ledtider och idag okända flaskhalsar i batterivärdekedjan nämns som huvudsakliga skäl. För att möta den framtida efterfrågan kommer det därför vara nödvändigt att inkludera alla delar av produktvärdekedjan, det vill säga både primär utvinning såväl som bättre återanvändning och insamling för återvinning. Med andra ord krävs en mer cirkulär ekonomi, med högre resurseffektivitet, där produkters livslängd utökas och där deras design i högre grad möjliggör för återbruk och framtida återvinning.

Ekonomiska förutsättningar behövs för mer återvinning

Enligt studien beror den låga återvinningsgraden idag nästan uteslutande på att volymerna i de undersökta produktgrupperna ännu är för små, vilket gör att det saknas incitament för att satsa på dessa flöden. Återvinningsföretagen menar att de skulle kunna anpassa sig, men att det då behövs krav utifrån eller att det skapas tillräckligt goda ekonomiska förutsättningar. Åtgärdsförslag som studien lägger fram är därför följande:

• Fortsatt utveckling av pågående EU-reformer och svenska stödmöjligheter till dessa reformer.
• Satsa på åtgärder som ger återvinnare tillgång till sekundära material.
• Ställ krav på design för återvinning, på spårbarhet av material och på införandet av kvotplikter (andel återvunnet material i nya produkter).
• Ta fram stödinsatser för en bättre dialog mellan aktörer (särskilt mellan producenter och återvinnare) genom att öka möjligheterna till nätverkande för dessa grupperingar.

Källa: Rapport: Förutsättningar för en ökad återvinning av kritiska råmaterial i Sverige