Nya lagar och myndighetsuppdrag på klimat- och miljöområdet
Januari 23, 2025
Klimat- och näringslivsdepartementet presenterade under förra veckan de lagar och myndighetsuppdrag som är nya för 2025 inom klimat- och miljöområdet. Naturvårdsverket har fått flera nya uppdrag, bland annat att arbeta för att minska miljöskadlig påverkan och att stärka det internationella klimat- och miljösamarbetet. Vid årsskiftet började även flera regelverk på EU nivå att gälla med syfte att sänka utsläppen. Förändringarna har som syfte att accelerera Sveriges arbete med klimatomställningen samt fortsätta arbetet mot de långsiktiga målen om nettonollutsläpp år 2045 och EU:s klimatplan Fit for 55.
Naturvårdsverket
- Elbilspremie
Naturvårdsverket får i uppdrag att bistå regeringen med underlag för den sociala klimatplan som ska överlämnas till EU-kommissionen senast i juni 2025. I uppdraget ingår att undersöka hur den nya elbilspremien, som ska riktas till grupper i behov av stöd, bör utformas. Givet EU-kommissionens godkännande planeras elbilspremien träda i kraft under 2026 och beräknas omfatta 800 miljoner kronor.
- Den globala klimatpolitiken
Satsningarna på det internationella klimat- och miljösamarbetet, som samordnas av Naturvårdsverket, utökas under 2025. Satsningen ska finansiera samarbete med de länder som har en strategisk betydelse för det globala klimat- och miljöarbetet. Syftet är att stärka utvecklingen av den internationella klimatpolitiken och driva på globala ambitioner och initiativ.
- Nya kärnenergianläggningar
Naturvårdsverket får i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att ta fram vägledning till effektiva tillståndsprocesser för kärnenergianläggningar. Vägledningen ska omfatta hantering av tillståndsärenden enligt miljöbalken för både små modulära reaktorer och storskaliga kärnkraftsreaktorer.
- Hindra miljöskadlig påverkan
Inför 2025 har Naturvårdverkets förvaltningsanslag stärkts utifrån behovet att stärka det civila försvaret samt övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområden, till exempel avlopp och avfallshantering. Naturvårdsverket får bland annat i uppdrag att ge förslag på hur EU:s reviderade avloppsvattendirektiv kan genomföras samt att utveckla investeringsprogram för ökad förmåga att hantera avlopp och avfall inom beredskapssektorn för livsmedelsförsörjning och dricksvatten.
Satsningar
- Kväveklivet
Jordbruksverket ska administrera det nya investeringsstödet Kväveklivet, som syftar till att stödja jordbrukets insatser med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser. Stödet kan bland annat användas för investeringar i myllningsaggregat, tak över gödselanläggningar, surgörning och kvävesensorer.
- Driftstöd för avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid (bio-CCS)
Under perioden 2024–2025 satsar regeringen 36 miljarder kronor för att skapa förutsättningar för storskalig inlagring genom bio-CCS teknik. Satsningen bygger på förordningen (2024:626) om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung.
- Åtgärder för hav och vatten
Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsanslag har stärkts inför 2025 för att stärka verksamheten kring effektiv miljöprövning och vattenförvaltning samt fiskerikontroll. I regleringsbrevet för 2025 finns ett stort antal uppdrag som bidrar till genomförandet av regeringens havsmiljöproposition, bland annat att stärka skyddet av marina områden, skydda den biologiska mångfalden och minska övergödningen.
Regelförändringar
- Strålskyddsförordningen
Sedan december 2024 gäller nya regler för Strålskyddsmyndigheten efter förändringar i Strålskyddsförordningen. Bland annat ska myndigheten informera ledningen vid vissa anläggningar om herrelösa strålkällor och om kontamination med radioaktiva ämnen.
- Kärnavfallsfonden
Kärnavfallsfonden utgör en grundsten för den befintliga kärnkraftens roll i klimatomställningen. Genom fonden, där avgifter fonderas, finansieras omhändertagandet av samtliga restprodukter från kärnkraften. Nya regler i förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter beräknas effektivisera administrationen genom minskade transaktionskostnader.
- Miljöprövningar
Sedan början av 2025 gäller nya regler som syftar till en modernare och mer effektiv miljöprövning. Regelverket har förenklats genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Ändringarna innebär bland annat att ändringstillstånd ska kunna användas i större utsträckning än i dag och att giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas upp till tre år. Förändringarna innebär även flera tydliggöranden, bland annat var gränsen mellan tillstånds- och anmälningsplikt för ändringar av verksamheter går eller vilken myndighet som ska pröva sammanslagna ärenden.
- Textilavfall
Nya krav gäller sedan årsskiftet på utsortering och separat insamling av textilavfall. Syftet är att andelen textilier som återanvänds och återvinns ska öka.
EU
- EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2
Från 2025 ska verksamheter som träffas av EU:s nya utsläppshandelssystem, som startar 2027, börja ha tillstånd samt övervaka och raportera sina utsläpp. Handelssystemet täcker utsläpp från förbränning av bränslen från vägtransporter och byggnader, samt vissa delar av industrin. I Sverige har systemet utvidgats till sektorer som jordbruk, skogsbruk, fiske och fritidsbåtar.
- Krav på utsläppen från flyg och sjöfart
Sedan den 1 januari 2025 gäller förordningarna FuelEU Maritime och Refuel EU Aviation, vilket sätter nya krav på utsläppen från sjö- och luftfarten. Från sjöfartens bränslen ska utsläppsintensiteten minska med 2 procent 2025, för att sedan gradvis öka till 80 procents minskning till år 2050. För flygsektorn införs en kvotplikt för inblandning av hållbara flygbränslen, där målet är att nå 2 procents inblandning 2025 och 70 procent till år 2050.