OECD:s granskning av Sveriges miljö- och klimatarbete

26 mars 2025

OECD:s miljöprestandagranskning av Sverige 2025 utvärderar landets framsteg inom miljö- och klimatpolitik sedan den senaste granskningen 2014. Syftet med rapporten är att analysera hur väl Sverige uppnår sina miljömål, identifiera styrkor och utmaningar samt ge rekommendationer för att förbättra måluppfyllelsen. OECD:s granskning visar både att Sverige är en global ledare inom klimat- och miljöarbete samt att det krävs förändringar för att nå flera av de satta målen.

Styrkor inom den svenska miljöpolitiken
Rapporten lyfter flera styrkor inom den svenska miljöpolitiken. Bland annat är en Sverige ett av de främsta länderna i Europa inom miljöteknologi och innovation. Sverige har höga offentliga investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom miljöområdet och har hög aktivitet gällande ny teknik för klimatförbättringar. Regeringen har till exempel samarbetat med privata aktörer för att utveckla nya lösningar inom områden som koldioxidavskiljning och lagring (CCS), elektrifiering av industrier och hållbara transportlösningar.

Vidare har Sverige en av de lägsta nivåerna av luftföroreningar bland OECD-länderna. Det beror till stor del på strikta regler, höga miljöstandarder och satsningar på ren teknik. Sverige har en hög andel fossilfri energi i sin elproduktion, där mer än två tredjedelar av den svenska elproduktionen kommer från förnybara källor som vatten- och vindkraft. Den fossila energianvändningen i elproduktionen är i princip utfasad.

Sverige är en föregångare gällande att integrera klimat- och miljöaspekter i den nationella budgeten och övriga politiska frågor. Regeringen analyserar klimat- och miljöpåverkan i regeringsbeslut och har utvecklat olika verktyg för att säkerställa att finanspolitiken stödjer miljömålen. Vidare har Sverige en stark klimatstyrning genom klimatlagen, där regeringen årligen måste rapportera om framstegen i klimatpolitiken. Sverige har satt ambitiösa klimatmål, till exempel att uppnå nettonollutsläpp senast 2045, vilket är tidigare än EU:s mål om klimatneutralietet till 2050. OECD lyfter fram detta som eftersträvansvärt för andra länder.

Utmaningar, förbättringsområden och föreslagna åtgärder

Rapporten från OECD lyfter även fram områden där Sverige behöver förbättra arbetet för att nå sina klimatmål. Till 2030 har Sverige satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål och OECD konstaterar att 12 av dessa inte kommer att uppnås till 2030. Bland dessa finns mål om ett rikt växt- och djurliv, ingen övergödning och levande sjöar och vattendrag. En stor andel av de skyddsvärda livsmiljöerna och arterna är i dåligt skick, och både Östersjön och många insjöar påverkas av allvarlig övergödning. Vidare uppnår endast 40 procent av Sveriges vattenförekomster god ekologisk status och inga svenska ytvattenförekomster uppnår god kemisk status. Vidare har förändringar inom drivmedelspolitiken, inklusive minskade krav på biobränsle, och minskade miljöskatter har lett till att utsläppen från transportsektorn har ökat.

Otillräcklig styrning och svag implementering

OECD lyfter orsaker som otillräckliga styrmedel och svag implementering. För flera av miljömålen saknas konkreta styrmedel och tydliga åtgärdsplaner för att säkerställa att de uppnås. Vidare har tillsyn och efterlevnad av befintliga regelverk varit bristfälligt, i synnerhet inom skogsbruk och vattenförvaltning. OECD rekommenderar därför att varje miljömål bör ha en mer detaljerad åtgärdsplan, inklusive en tidsplan och definierade åtgärder med ansvarsfördelning mellan myndigheter och näringsliv. Vidare föreslås att tillsynen av den befintliga miljölagstiftningen ska stärkas, till exempel genom ökade medel till tillsynsmyndigheter för detta arbete.

Vidare har investeringar i transportinfrastrukturen historiskt främst gynnat vägtrafik, snarare än järnvägar och kollektivtrafik vilket leder till ökade utsläpp. OECD föreslår därmed ökade investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur för att minska utsläppen från transportsektorn. Slutligen lyfter OECD att reformer och politiska beslut tar lång tid att genomföra. Till exempel har omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd försenats, vilket gör att miljöpåverkan från vattenkraft fortfarande är stor. Det finns dock redan flera regeringsbeslut om utredningar för att se över klimatmålen och möjliga styrmedel.