Regeringen inför tydligare regler för konsekvensutredningar

Maj 7, 2024

Regeringen har fattat beslut om en ny förordning som tydliggör kraven på konsekvensutredningar. De nya reglerna syftar till att skapa bättre förutsättningar för särskilda utredare, myndigheter och kommittéer att utreda och ta fram förslag som är kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt motiverade.

Tidigare konsekvensutredningar har kritiserats

Inför att beslut om nya lagar och regler ska fattas tar statliga förvaltningsmyndigheter, kommittéer och särskilda utredare varje år fram ett stort antal konsekvensutredningar, vars syfte är att analysera och bedöma de potentiella effekterna av beslutet. Sverige har dock på senare år kritiserats av både nationella och internationella aktörer, däribland Statskontoret, Riksrevisionen, Regelrådet och OECD, för att de reformer som genomförts inte har föregåtts av tillräckligt grundliga konsekvensutredningar. Det är mot bakgrund av detta som regeringen nu beslutat att införa ett nytt regelverk.

Det nya regelverket ställer tydligare krav

I den nya förordningen tydliggörs kraven på att de åtgärder som föreslås är motiverade och att konsekvenserna av beslutet belyses ur så många relevanta perspektiv som möjligt. De nya reglerna medför också att myndigheter som huvudregel ska ta fram en konsekvensutredning när de lämnar förslag till regeringen. Den nya förordningen innebär även:

• Krav på att konsekvensutredningen ska innehålla en beskrivning och beräkningar av förslagens kostnader och intäkter för företag.

• Krav på en beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget eller beslutet kan utvärderas.

• Om ett förslag till genomförande av EU-direktiv i nationell rätt går utöver direktivets miniminivå ska skälen för detta anges.

• Ansvaret för metodutveckling, vägledning och utbildning flyttas från Tillväxtverket till Ekonomistyrningsverket. Ekonomistyrningsverket ska samverka med Regelrådet kring förslag till föreskrifter och allmänna råd som kan få effekter av betydelse för företag.

”Den här regeringen har tagit ett helhetsgrepp om utredningsväsendet och tillsatt flera snabbutredningar för prioriterade frågor. I ljuset av detta blir det ännu viktigare att förslagen som tas fram och konsekvenserna av dem är ordentligt belysta. Så skapar vi förutsättningar för att vi får en ändamålsenlig och effektiv lagstiftning på plats” – Finansminister Elisabeth Svantesson.

Förordningen trädde i kraft den 6 maj, men kommer inte att tillämpas för särskilda utredare och kommittéer som tillkallats före ikraftträdandet.

Källa: Regeringskansliet Pressmeddelande och Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar