Regeringen instämmer i Riksrevisionens kritik av utvecklingen av elsystemet

Januari 25, 2024

Riksrevisionen lämnade i höstas in sin rapport kring statens åtgärder för utvecklingen av elsystemet, som innehåller en granskning av åtgärder som har genomförts sedan år 2000. I en skrivelse som nu har överlämnats till riksdagen delger regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har redovisat samt presenterar sina åtgärder med anledning av rapporten.

Regeringens bedömning

På ett övergripande plan instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och anser att rapporten utgör ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete. Regeringen konstaterar även att rapportens slutsatser ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu genomför är nödvändig. Två huvudsakliga problemområden som regeringen fokuserar på i skrivelsen handlar om att:

1. Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet.
2. Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet.

Bättre förberedelse och genomförande av åtgärder

Riksrevisionens granskningsrapport konstaterade att konsekvensanalyser inför åtgärder har varit bristfälliga, i synnerhet med hänsyn till säkerställandet av en välfungerande konkurrens mellan kraftslagen och försörjningstryggheten. Regeringen instämmer i kritiken men noterar också att det i rapporten har lyfts fall där konsekvensanalyser har varit tillräckliga i flera aspekter, detta stämmer exempelvis för besluten om avfallsförbränningsskatt och havsbaserad vindkraft. Regeringen anser dock att det är viktigt att regeringen och riksdagen fattar beslut utifrån underlag som grundligt beskriver konsekvenserna. Nedläggningen av kärnkraft, efter införandet av skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, utgör enligt regeringen ett exempel där avsaknad av konsekvensanalyser för hur elsystemet i stort skulle påverkas har lett till en ökad sårbarhet i det svenska elsystemet.

Regeringen anser, liksom Riksrevisionen, att elmarknaden bör kännetecknas av en så hög grad av konkurrensneutralitet som möjligt. Regeringen konstaterar även att granskningsrapporten belyser de svårigheter som uppstår när kompromisser ska göras inom politiska överenskommelser, men håller med Riksrevisionen om att konsekvensanalyser i dessa fall ändå bidrar med ökad transparens och bättre förutsättningar för proaktiv hantering av konsekvenser.

Bättre hantering av konsekvenser

En annan, angränsande, iakttagelse från Riksrevisionens rapport handlar om hur statens agerande har karakteriserats av kortsiktiga och reaktiva åtgärder, där staten dröjt med viktiga åtgärder i fall där det funnits goda förutsättningar att förutse konsekvenserna. Beslut som tagits har sedan en kort tid efteråt ändrats baserat på skäl som remissinstanser redan tagit upp när det inledande beslutet skulle tas. Riksrevisionen menar även att det mellan regeringen och Svenska kraftnät har saknats en sammanhållen plan för konsekvenshantering. Behovet av nätutbyggnad och kortare ledtider för transmissionsnätet utgör konkreta exempel där regeringens och Svenska kraftnäts hantering har varit sen utifrån vad som har krävts.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att statens agerande i efterhand har visat sig vara kortsiktigt, där beslut i flera fall har upphävts kort tid efter införandet. Samtidigt poängterar regeringen att konsekvenser och omständigheter kan uppstå som kräver omprövning av beslut, inte minst när marknadsförutsättningar snabbt ändras. Långsiktigt stabila förutsättningar för energipolitiken bör dock eftersträvas. Vidare håller regeringen med om att det finns en betydande risk att Svenska kraftnät framöver inte kommer kunna genomföra åtgärder i den takt som krävs, det finns därför behov av ytterligare åtgärder. Mandatet som myndigheten har för att själv besluta om åtgärder för att öka handelskapaciteten mellan elområden behöver exempelvis förtydligas.

Regeringens åtgärder

Regeringens omläggning av energipolitiken syftar till att trygga elförsörjningen och skapa långsiktiga förutsättningar för ny planerbar och fossilfri produktion. Områden med åtgärder som ska bidra till detta mål är:

• Mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040, med åtgärder i form av tillstånd för vindkraftparker samt regeländringar och kreditgarantier för att främja utbyggnaden av kärnkraft.
• Effektivare miljötillstånd, där satsningar för ökat samarbete mellan myndigheterna utgör en åtgärd.
• Utvecklad energiplanering. Regeringen satsar 250 miljoner kronor under 2024 och därefter 290 miljoner per år från 2025 för att stärka och samordna energiplaneringen.
• Översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar. Översynen omfattar bland annat regeringens styrning av Svenska kraftnät och att ta fram förslag på hur denna kan förbättras, i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
• Utvecklingen av elmarknaden. Regeringen anser att nuvarande elmarknadsmodell fungerar väl men att ytterligare utveckling är nödvändig. Bland annat bör kraftslag som bidrar till ett leveranssäkert elsystem ersättas för detta. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Källa: Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse