Regeringen remitterar Energimyndighetens förslag om styrmedel för koldioxidinfångning

Mars 28, 2024

Energimyndigheten släppte tidigare i år rapporten Styrmedel för CCS och CCU Avskiljning och lagring respektive användning av koldioxid. Rapporten har kartlagt brister i befintliga styrmedel för koldioxidinfångning och -lagring, och ger förslag på förbättringsåtgärder för att främja utvecklingen av CCS och CCU, utan att incitamenten för alternativa lösningar minskar. Rapporten är just nu ute för remiss, och remissinstanserna ska inkomma med svar i slutet av juni.

Bakgrund och syfte med rapporten

För att uppnå Sveriges långsiktiga klimatmål kommer det med största sannolikhet vara nödvändigt att använda metoder för koldioxidinfångning, lagring och användning – så kallade CCS och CCU. CCS betraktas, i synnerhet för fossila källor, som en åtgärd för att nå klimatmålen till 2045 i de fall då rimliga alternativ saknas.  

Energimyndigheten har fått i uppdrag från regeringen att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU för att stödja Sveriges klimatmål, med särskilt fokus på industrins processrelaterade utsläpp. Utöver detta uppdrag ska Energimyndigheten fungera som nationellt centrum för CCS och identifiera hinder för svenska aktörer att tillämpa CCS. Uppdraget betonar därmed behovet av styrmedel som främjar CCS och CCU för att stimulera klimatåtgärder.

Brister i nuvarande system

Energimyndigheten har identifierat brister, både vad gäller styrmedlens styrka, men även vad gäller dess principer. Följande tre områden har ringats in som särskilt viktiga hinder för utvecklingen av CCS och CCU:

Inflödet av kol

De ekonomiska styrmedlen bör enligt Energimyndigheten utformas på ett sådant sätt att det är det fossila inflödet som prissätts, snarare än utflödet av koldioxid. Detta är särskilt viktigt för att komma åt det kol som inte frigörs vid tillverkningen av en produkt (där utsläppen regleras av beskattning eller utsläppsrättshandel), utan som binds i exempelvis plast. Även om dessa produkter i slutändan omfattas av utsläppshandel genom avfallsförbränning, ger den nuvarande lagstiftningen inga incitament att minska inflödet. Styrmedlen bör därmed riktas mot de tidiga stadierna av värdekedjan.

Kolets cirkulation i samhället

Cirkulering av kol skulle enligt rapporten underlättas avsevärt om regelverken ändrades så att varje ny användning inte gav upphov till en ny betalning, oavsett om det rör sig om fossilt kol (dvs. kol som härrör från gamla organiska material som har undergått en lång tids nedbrytning och omvandling) eller biogent kol (dvs. kol som kommer från nyligen levande organismer och är en del av den naturliga kolcykeln).

För många CCU-tillämpningar saknas därtill regelverk, standarder och certifieringar, vilket försvårar cirkulering av koldioxid. EU:s avfallshierarki utgör ytterligare ett hinder för cirkulering, eftersom den gör en tydlig distinktion mellan materialåtervinning och energiåtervinning. Enligt denna ses inte CCU som materialåtervinning, trots att CCU kan möjliggöra återvinnig av kol ur avfall som annars inte hade varit möjligt att återvinna med mer energi- och resurseffektiva metoder.

Lagring av kol

Dagens styrmedel premierar infångning och lagring av biogent respektive fossilt kol på ett sätt som riskerar att snedvrida de ekonomiska incitamenten. Det fossila kolet krediteras idag genom att infångad och lagrad koldioxid genererar besparingar i utsläppsrättskostnader, medan lagring av biogent kol (så kallat bio-CCS) kommer att omfattas av stöd i form av så kallade omvända auktioner. Detta innebär att styrningen mot lagring av kol inte är helt jämförbar mellan biogent och fossilt kol, vilket i sin tur riskerar att leda avskiljningen mot den sort som premieras högst, snarare än dit den faktiskt är billigast per infångad kolatom.

Energimyndighetens förslag

Energimyndigheten presenterar följande förslag på förändringar i styrmedlen:  

• Statlig ersättning för infångad koldioxid
• Obligatorisk CCS för avfallsanläggningar
• Reformer i prissättningen av jungfrulig fossil plast
• Förändringar i Industriklivet
• Upphandling som ett verktyg för att skapa efterfrågan på klimatvänliga alternativ som tillämpar koldioxidavskiljning
• Statligt engagemang i infrastruktur för koldioxid
• Förändringar i EU:s regelverk för avfall och återvinning
• Likställa RFNBO:s (Ren förnybar och icke-fossilt baserat organiskt bränsle) med biodrivmedel i energibeskattning och reduktionsplikt

Källa: Energimyndigheten Rapport