Regeringen remitterar EU-förslag om att förhindra spill av plastpellets

November 7, 2023

Spill av plastpellets utgör den tredje största oavsiktliga utsläppskällan av mikroplaster i naturen. Nu skickar regeringen ut EU-kommissionens förslag om att förhindra spill av plastpellets för att minska utsläpp av mikroplast på remiss.

Bakgrund till förslaget

Inom EU hanteras stora mängder plastpellets, år 2021 var siffran ungefär 57 miljoner ton. Uppskattningar från 2019 visar att mellan 52 000 och 184 000 ton av dessa plastpellets spreds ut i naturen enbart under det året. Detta är lika mycket som mellan 2100 och 7300 lastbilar med plastpellets varje år. Utsläpp av plastpellets har skadliga effekter på klimatet, miljön, ekonomin och potentiellt för mänsklig hälsa. Vissa av dessa effekter är specifikt relaterade till plastpellets medan andra kommer från de mikroplaster som plastpelletsen bryts ned till. Specifika risker uppstår exempelvis när olika marina djur, liksom havssköldpaddor och sjöfåglar, misstar pelletsen för mat och försöker förtära dessa, vilket leder till fysiska skador eller att djuret avlider. Mikroplaster, i sin tur, fungerar som bärare av absorberade giftiga ämnen och patogena mikroorganismer. Människor och djur utsätts båda för mikroplaster via luften och genom födokonsumtion.

Som nämnt inledningsvis utgör plastpellets den tredje största oavsiktliga utsläppskällan av mikroplaster. Andra stora utsläppskällor är däck, färger, textilier och geotextilier, det vill säga textilier som används i väg- och anläggningsprojekt. Till skillnad från dessa utsläppskällor, som kommer kräva stora substitutioner av produkterna eller förändringar av produkternas egenskaper för att förhindra utsläppen av mikroplaster, beror utsläpp av plastpellets främst på bristande medvetenhet och dålig hantering. Detta gör plastpellets till en primär kandidat för politiska åtgärder, där insatser snabbt kan skapa stora förändringar.

EU-kommissionens förslag

Oavsiktliga förluster av plastpellets sker idag genom hela försörjningskedjan, framförallt inom produktion (både ny och återvunnen), bearbetning, transport och andra logistik- och avfallshanteringsled. Förslaget som EU-kommissionen lagt fram syftar därför till att förbättra hanteringen genom hela kedjan, åtgärder inkluderar:

• Bästa praxis för hanteringsmetoder som ska efterföljas av operatörer. Dessa har redan implementerats av föregångare på marknaden.
• Obligatorisk certifiering och självdeklarationer som ska hjälpa nationella myndigheter med tillsynen av förordningen. För större operatörer gäller certifikat som ska utfärdas av oberoende tredjeparter medan mindre företag ska göra självdeklarationer.
• Harmoniserad metodik för att uppskatta förluster. Metodiken ska utvecklas av standardiseringsorgan för att hjälpa operatörer att övervaka sina förluster såväl som att höja ansvarsskyldigheten genom att öka medvetenheten kring vad olika hanteringsmetoder får för effekter på människors hälsa och på miljön.
• Lättare krav för små- och medelstora företag. Mindre stränga krav kommer i synnerhet att tillämpas för mikro- och små operatörer.

Kommissionens förslag uppskattas minska utsläppen av plastpellets i miljön med 54–74 procent jämfört med om åtgärder inte implementeras. För den totala mängden oavsiktliga utsläpp av mikroplaster motsvarar åtgärderna i förslaget en minskning med 6 procent, vilket kommer bidra till kommissionens mål om en total minskning av utsläpp av mikroplaster med 30 procent till 2030.

Nästa steg

Regeringen har nu remitterat kommissionens förslag till 86 remissinstanser, däribland Återvinningsindustrierna, WWF och Svensk Handel. Fullständig lista hittas här. Remissvaren ska vara inkomna till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 29 januari 2024.

Källor: Regeringskansliet pressmeddelande, EU-kommissionens förslag & EU-kommissionen pressmeddelande