Regeringen stakar ut vägen till nettonollutsläpp

Januari 10, 2024

Kort innan årsskiftet släpptes regeringens klimatpolitiska handlingsplan som redovisar hur klimatpolitiken bör genomföras under mandatperioden samt vilka beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta. För er som i julstressen inte hann läsa den nya handlingsplanen har vi sammanfattat de viktigaste delarna. För den åtgärd som regeringen lyfter som en av de enskilt viktigaste för att minska utsläppen - utbyggnaden av kärnkraft – har regeringen nu också tillsatt en nationell kärnkraftssamordnare.

Fokusområden i handlingsplanen

Den klimatpolitiska handlingsplanen, vilken bygger på en överenskommelse mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, har ett huvudsakligt fokus på att skapa förutsättningar för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser vid 2045. Tre konstateranden som utgör grunden för handlingsplanen är följande:

1. ”En global fråga kräver globala svar”. Regeringen konstaterar att klimatfrågorna kräver internationellt samarbete, där de betonar EU som en central aktör för att minska utsläppen inom unionen såväl som internationellt, samt engagemang från stora ekonomier såsom USA, Kina, Indien och Brasilien.
2. En klimatomställning kan, enligt regeringen, enbart lyckas om den sker i en ekonomi som växer. Omställningen förutsätter även legitimitet hos medborgarna och en levnadsstandard för enskilda, hushåll och företag som inte stagnerar. Betoning läggs därför på att klimatpolitiken bör bli mer kostnadseffektiv.
3. Teknikutvecklingen och den ökade användningen av klimatneutral el utgör en förutsättning för omställningen i Sverige och internationellt. Regeringen menar att den enskilt viktigaste åtgärden för minskade utsläpp genom elektrifiering är en utbyggnad av kärnkraften.

Klimatarbete internationellt och inom EU

Mot bakgrund av Klimatkonventionen och Parisavtalet vill regeringen öka takten i det globala klimatarbetet genom bland annat kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och åtgärder som främjar klimatomställning. Regeringen anser att klimatbiståndet bör ökas och effektiviseras. Vad gäller den klimatpolitik som förs på EU-nivå ställer sig regeringen positiva till de åtgärder för utsläppsminskningar som drivs fram inom Fit-for-55, dock anser regeringen att kärnkraftens roll i omställningen bör betonas mer. Regeringen gör även bedömningen att Sverige bör utnyttja möjligheten till att överföra utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandelssystem till EU:s ansvarsfördelningsförordning. Detta innebär att Sverige kan köpa utsläppshandelsrätter från, eller investera i utsläppsminskande projekt i, utlandet för att på så sätt uppfylla sina klimatåtaganden inom EU. En viktig motivering för denna strategi är kostnadseffektiviseringen, då åtgärder kan vidtas där kostnaden är som lägst.

Förutsättningar för klimatomställningen

För att skapa legitimitet för de åtgärder som behöver genomdrivas för omställningen krävs det enligt regeringen, bortsett från större kostnadseffektivitet, att större hänsyn tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas. Regeringen lyfter vikten av en säker och acceptabel utfasning av fossil bensin och diesel, där en utredning bör tillsättas för att analysera hur en utfasning kan ske på ett sätt som inte får skadliga effekter för delar av landet eller samhället. En annan förutsättning för omställningen, som regeringen lägger betydande satsningar på, är avskiljning och lagring av koldioxid. För att tekniken ska kunna användas kostnadseffektivt krävs en fortsatt stor teknikutveckling på området.

Nationell kärnkraftssamordnare utsedd

För att Sverige ska klara elektrifiering krävs i princip en fördubbling av elproduktionen inom 25 år. Regeringen presenterade därför i november en färdplan för ny kärnkraft där ett av de huvudsakliga målen är att vid år 2035 ha kärnkraft motsvarande två fullskaliga reaktorer. I syfte att accelerera utbyggnaden av ny kärnkraft och för att driva de åtgärder som krävs för att den nya färdplanen ska kunna genomföras har regeringen nu tillsatt en nationell kärnkraftssamordnare, Carl Berglöf. Berglöf har senast varit kärnkraftsrådgivare hos branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Samordnaren kommer att ha både en samverkande roll, som kontaktpunkt för intressenter och aktörer på området, och en utredande roll, i form av att löpande följa upp utvecklingen till regeringen samt genom att identifiera behov av, och föreslå, kompletterande åtgärder.

Carl Berglöf tillträder som nationell kärnkraftssamordnare den 1 februari 2024.

Källa: Regeringens klimatpolitiska handlingsplan , pressmeddelande regeringskansliet färdplan för ny kärnkraft och pressmeddelande regeringskansliet nationell kärnkraftssamordnare