Så ska Sverige bli världsledande inom AI

Maj 28, 2024

I december 2023 tillsatte regeringen en AI-kommission, vars syfte är att analysera och ge konkreta förslag på hur AI kan främja Sverige som ledande industri- och forskningsnation. I förra veckan bjöd Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) in till ett seminarium tillsammans med kommissionen, AI-forskare och branschföreträdare, som kretsade kring den växande betydelsen av AI, och hur Sverige ska bemöta denna utveckling och ta vara på dess potential.

 

Sverige har hamnat på efterkälken


Något som samtliga deltagare under seminariet var överens om är det faktum att Sverige ligger långt efter många andra länder vad gäller forskning, utveckling och användning av AI. Sverige, som under internetrevolutionen var ett av de främsta länderna i världen, ligger nu enligt det globala AI-indexet på plats 17.


Även inom EU går utvecklingen långsamt – endast 6 procent av de globala AI-investeringarna finns inom EU, jämfört med 61 procent i USA. Samtidigt ökar betydelsen av teknologisk utveckling, däribland AI, för att behålla konkurrenskraft ur ett globalt perspektiv.

 

Stor potential att komma i kapp


Enligt flera av talarna finns stor outnyttjad potential i Sverige, med flera faktorer som skulle kunna bidra till den teknologiska utvecklingen och göra Sverige till en ledande AI-nation.

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på TechSverige, pekade exempelvis ut ett antal strategiska fördelar som Sverige besitter i AI-ekonomin:  


  • Konkurrensutsatt ekonomi och stor export
  • Tillgång till högkvalitativa data
  • Entreprenörskap och förmågan att bygga lokala eller specialiserade tillämpningar
  • Förmåga att ställa om och kompetensutveckla
  • Förmåga att satsa på förutsättningsskapande investeringar
  • Samspel och växelverkan och en vilja att samarbeta mellan företag för att ta fram nya lösningar


Carl-Henric Svanberg, som är ordförande för AI-kommissionen, lyfte även fram det faktum att det i Sverige finns en utbredd tillit till myndigheter, vilket skapar mycket goda förutsättningar för bred acceptans och användning av ny teknik och AI, exempelvis genom digitaliserade vårdsystem och elektronisk myndighetspost.

 

Så ska Sverige ta vara på möjligheten


Fredrik Heinz, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, presenterade ett antal rekommendationer till politiken för att Sverige inte ska gå miste om den potential som digitaliseringen och AI-utvecklingen innebär:


  1. Kraftsamla och skala upp forskning, både grundforskning och tillämpningar.
  2. Säkerställ tillräcklig AI-infrastruktur.
  3. Använd EU som hävstång, och se satsningar på AI som en investering och inte som en kostnad.
  4. Skala upp tekniska utbildningar inom AI.
  5. Fort- och vidareutbildning inom AI, i synnerhet hur AI kan komplettera annan verksamhet och andra professioner.
  6. Skala ut AI till alla utbildningar.
  7. Säkerställ att Sverige har förmåga och kapacitet att bygga egna storskaliga AI-modeller.

Om AI-kommissionen


AI-kommissionen tillsattes av regeringen i december 2023, och gavs i uppdrag att, bland annat:


  • Analysera villkoren för att bland annat högre utbildning ska vara tillräcklig för att möta morgondagens behov inom AI-användning och AI-utveckling,


  • identifiera hur Sverige kan agera för att främja en konkurrenskraftig och säker AI inom EU och globalt,


  • föreslå hur Sverige ska kunna attrahera riskkapital och underlätta innovation för stärkt konkurrenskraft inom AI,


  • föreslå hur offentlig förvaltning kan effektiviseras genom att använda AI, och


  • analysera hur användning av AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och motverka otillbörlig påverkan på demokratin.


  • Kommissionens uppdrag ska redovisas senast den 1 juli 2025, men på grund av den snabba utvecklingen och att Sverige tappar mark har kommissionen beslutat att tidigarelägga slutrapporten till mitten av hösten 2024.