Satsningar på Industriklivet och Klimatklivet i nya budgeten

November 15, 2022

Regeringen höjer anslaget för Industriklivet med 600 miljoner kronor för 2023, särskilt fokus ligger på tekniker för koldioxidinfångning (CCS). Förslaget, med 600 miljoner årligen mellan 2023–2025, är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Även Klimatklivet kommer att få ett ökat anslag, 400 miljoner kronor under 2023 och 500 miljoner kronor årligen 2024–2025 i syfte att möjliggöra utökad laddinfrastruktur.

Ökat anslag inom Industriklivet

Industrisektorn står idag för en tredjedel av utsläppen i Sverige, Industriklivet utgör således en viktig delstrategi för Sveriges mål om nettonollutsläpp vid 2045. Industriklivet, som sedan 2018 är under Energimyndighetens ansvar, delar ut bidrag till forskning- pilot- och demonstrationsprojekt samt investeringar inom tre områden; processindustrins utsläpp av växthusgaser, negativa utsläpp och strategiskt viktiga insatser inom industrin. År 2022 omfattar Industriklivet dryga 900 miljoner kronor och finansierar projekt som pågår till och med 2029.

Med processindustrins utsläpp menas de direkta utsläppen från industriprocessen samt utsläpp från förbränning av restprodukter och från fossila råvaror i tillverkningsprocessen. Koldioxidinfångning finansieras inom detta område enbart om det inte finns några andra lösningar för att minska utsläppen. Det är i stället inom området av negativa utsläpp som satsningar på koldioxidinfångning hanteras. Koldioxidinfångning syftar till att avskilja, transportera och lagra växthusgaser och därmed skapa permanenta negativa utsläpp. Det tredje, och sista området berör teknik och innovation som minskar utsläppen i det övriga samhället. Satsningar kan exempelvis finansieras inom området av lösningar för olika värdekedjor, bland annat för ökad återvinning.

Järn- och stålindustrin leder omställningen

I Energimyndighetens senaste nulägesanalys konstateras att det pågår storsatsningar inom ny teknik och innovationer inom industrin, ändå lär det dröja innan vi ser resultat och minskade utsläpp. Järn- och stålindustrin, de mest utsläppsintensiva områdena, har enligt rapporten kommit längst i omställningen. HYBRIT och H2 Green Steel nämns här som två stora aktörer för omställningen.

Regeringen föreslår, utöver det årliga stödet på 600 miljoner kronor mellan 2023 och 2025, en bemyndiganderam på 5200 miljoner kronor för Industriklivet för åren 2024–2030. Nytillträdde klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari betonar i pressmeddelandet vikten av CCS-teknik.

”Industrins utsläpp måste minska, nya klimatsmarta produkter behöver tas fram och tekniker för negativa utsläpp som bio-CCS behöver utvecklas för att Sverige ska målet om nettonollutsläpp 2045.”-Romina Pourmokhtari.

Förstärkning av Klimatklivet

Regeringens satsning inom Klimatklivet leds av ambitionen att eldrivna transporter ska bli möjliga i hela landet. Den förstärkning av Klimatklivet som regeringen nu vill driva igenom beräknas enligt Naturvårdsverket kunna bidra till att sänka utsläppen med cirka en miljon ton varje år. Utöver det ökade anslaget inom Klimatklivet ämnar regeringen även att avsätta 998 miljoner kronor under 2023 till stöd för regionala elektrifieringspiloter för att påskynda elektrifieringen av regionala tunga godstransporter på väg.

”Det behövs laddinfrastruktur där människor bor, arbetar och reser. Tillgången till laddstationer ska vara så god så att elbil är ett bra alternativ för invånare i allt från gles- och landsbygder till städer. Snabbare elektrifiering av transportsektorn är också viktig för att Sverige, på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, ska nå etappmålet för transportsektorn till 2030 och för att utsläppen i sektorn ska kunna vara i princip noll senast 2045.”-Romina Pourmokhtari.

Källa: Pressmeddelande Industriklivet, Industriklivet, Industrin-nuläge och förutsättningar för omställning & Pressmeddelande Klimatklivet