Strategiskt viktiga tekniker för Sverige

November 15, 2024

Förra veckan presenterade Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, rapporten Strategiska tekniker för Sverige – ett underlag för nationella prioriteringar. I rapporten har Vinnova redovisat uppdraget att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige, ett uppdrag de tilldelades i maj. I uppdraget nämndes flera utgångspunkter: svensk ekonomi och konkurrenskraft, nationell säkerhet och försörjningstrygghet samt miljömässig och hållbar omställning. Även de kritiska teknikområden som EU-kommissionen har listat har varit vägledande i arbetet. Under arbetets gång har Vinnova samlat både privata och offentliga aktörer för att identifiera prioriteringar och viktiga områden för Sveriges teknikpolitik. Över 200 relevanta aktörer har lämnat inspel i processen, bland annat teknik- och forskningsintensiva företag, branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut. Vinnova ser att det finns ett behov av aktiv teknikpolitik för att möta de utmaningar vi står inför, däribland ökande geopolitiska spänningar och teknologisk konkurrens. Sverige kan konkurrera internationellt genom deltagande i samarbeten och allianser, särskilt inom EU och Nato, och då krävs att Sverige bygger tillräcklig forsknings- och innovationskapacitet.

Rekommendationer om strategiska tekniker

Flera stundande samhällsförändringar inom områden som elektrifiering, hållbara transporter, precisionshälsa, hållbara välfärdssystem och livsmedelsproduktion möjliggörs av tekniska framsteg. Samtidigt pågår flera globala makrotrender som driver ekonomisk utveckling, däribland omställningen till en hållbar ekonomi, en digital transformation och en accelererande teknikutveckling. Inför den framtiden behöver Sverige en strategi för att kunna utnyttja framtida teknikgenombrott.
Rapporten lyfter att Sverige har flera strukturella styrkor som kan byggas vidare på för göra Sverige till en attraktiv samarbetspartner internationellt. Bland annat har Sverige en tekniskt avancerad industri inom många sammanvävda värdekedjor, samt ledande förmåga att utveckla systemlösningar. Det finns även traditioner av ledarskap inom miljö och klimat, samt stor tillit och samverkansförmåga mellan företag, sektorer och FoI-aktörer. Sverige behöver satsa på sina nuvarande styrkor, samtidigt som investeringar görs inom framväxande teknikområden.

Vinnova gör i rapporten en sammanvägd bedömning att sex teknikområden bör prioriteras för Sveriges ekonomiska säkerhet, konkurrenskraft, klimatomställning, hälsa, säkerhet och resiliens. Satsningarna bör ske samordnat med ambition att ha ett effektivt utbyte med internationella partnerländer. Insatser bör utformas brett och samlat tvärs teknikdiscipliner i den mån det är lämpligt. Gemensamt för de sex teknikområdena är att Vinnova förespråkar nationella färdplaner samt satsningar på spetsforskning och internationellt samarbete.

Artificiell intelligens och autonoma system för samhällsomställning
Den globala AI-utvecklingen är fortfarande i ett relativt tidigt stadium och utvecklingen kommer fortsätta gå snabbt framåt. Vinnova ser en risk för att Sverige hamnar långt efter, trots en historia av framgångsrika digitala bolag, men även en stor potential. Sverige kan använda AI för att öka produktivitet och kvalitet i delar av värdekedjor där Sverige har viktiga företag och starka ekosystem. Det finns även stor potential inom offentlig sektor och välfärdssystem. Enligt rapporten bör strategiska AI satsningar ha fokus på domänspecifik spetsforskning kopplat till svenska industriella styrkeområden, samt en sektorsövergripande samverkan för konkurrenskraft. I rapporten lämnas nio rekommendationer för arbetet framåt, bland annat att stärka AI-forskning, stimulera AI-användning och utveckla en nationell AI-färdplan.

Avancerad digital teknik för produktivitet och säkerhet
Global digital transformation drivs av avancerade teknologier som konnektivitet, satellitkommunikation, halvledare och sensorer. De samverkar med AI och teknikutvecklingen går framåt, där avancerad teknik möjliggör effektivitet och automatiserad kommunikation. Samtidigt medför den snabba digitala utvecklingen nya och komplexa risker och cybersäkerhet har blivit avgörande för att skydda tekniska system och infrastrukturer. Inom flera system områden har Sverige en stark position, till exempel halvledarteknik och sensorteknik. Däremot är konkurrensen hård och ett proaktivt svenskt deltagande, framförallt internationellt inom Norden, EU och Nato, behövs för att säkerställa att Sverige är en relevant och efterfrågad samarbetspartner. Sju rekommendationer lämnas i rapporten, bland annat att förstärka forskning och innovation inom avancerad digital teknik och att stärka aktörsprogram för industrinära forskning inom avancerad digital teknik.

Kvantteknik för säkerhet och industriella tillämpningar
I dagsläget gör många länder stora satsningar på kvantteknik, men den är fortfarande i början av utvecklingen mot tillämpningar i stor skala. För utveckling och tekniksprång krävs samordning av de fyra kvantteknologiska områdena: kvantdatorer, kvantsimulering, kvantkommunikation och kvantsensorer. Kvantteknik har potential att förändra förutsättningar för konkurrenskraft, men kan även leda till risker inom olika sektorer i samhället. Vinnova ser att kvanttekniken, i likhet med AI, har behov av mer styrning än dagslägets system. Det krävs en samling av expertis och kompetensutveckling för att hantera hot mot olika samhällssektorer. Strategiska satsningar bör göras inom nya förstärkta forskningsmiljöer för spetsforskning och satsningar på domänspecifik FoI-samverkan. I rapporten lämnas åtta rekommendationer, däribland stärkt forskning och innovation inom kvantteknologi och att implementera den nationella kvantstrategi som har föreslagits av Vetenskapsrådet och Vinnova.

Energiteknik för fossilfri elektrifiering
I och med klimatomställningen har efterfrågan på fossilfri el ökat kraftigt. Samtidigt har sårbarheter visat sig i beroendet av både fossila bränslen och den känsliga tillgången till kritiska råmaterial. Vinnova ser att Sverige har flera styrkor, till exempel avancerad industri nom flera sammanlänkade näringsgrenar och en stark förmåga att utveckla och bygga system-av-system. Sverige har potential att utveckla smarta elnät genom att kombinera traditionell kraftöverföring med moderna teknologier. Inom områden som elproduktion, kraftöverföring, elektrifiering och batteriteknik är forskningen stark. Enligt rapporten bör satsningar på energiteknik bland annat ha fokus på sektorsövergripande FoI-samverkan, samt omfatta spetsforskning inom batterier, vätgas, kraftöverföring, kärnkraft, förnybar energi samt kritiska material och mineral. Fler test och demonstrationsmöjligheter behövs för innovativa företag. Åtta rekommendationer ges, bland annat att främja tillväxten av innovativa företag och prioritera forskning inom nyckelteknologier.

Material- och produktionsteknik för omställning
Avancerad material- och produktionsteknik berör tillgång till kritiska råvaror, där den geopolitiska konkurrensen har ökat kraftigt. Sverige har flera styrkor, bland annat inom utvinning och bearbetning av mineral samt inom utvinning av kritiska råvaror. Det finns dock utvecklingspotential i omsättningen från forskning till innovation, där strategiska satsningar kan göras. Strategiska satsningar ska fokuseras på acceleration av spetsforskning och innovation. Enligt rapporten ska värdekedjor kopplade till energiteknik, klimatomställning, digital transformation och nationell säkerhet prioriteras. Potentialen för nordiskt samarbete ses som stor, och Sverige bör satsa på strategier och resurser inför en internationell uppskalning. Rapporten framställer åtta rekommendationer, däribland att förbättra utnyttjandet av avancerade forskningsinfrastruktur samt att utveckla miljöer för test och demonstration.

Bioteknik för hälsa och klimatomställning
För utvecklingen av nya läkemedel och medicinsk teknik är bioteknik fundamentalt. Bioteknik kan även användas för att transformera livsmedelssystemet, vilket i sin tur kan bidra till klimatomställningen och sänka livsmedelssystemets utsläpp. Övriga användningsområden inkluderar rening av vatten och mark, förbättrad folkhälsa och förändring av bioekonomin med direkta effekter på klimatomställningen. I Sverige är life science-industrin drivande, där flera teknikintensiva företag är aktiva. Internationell samverkan är av stor vikt för att Sverige ska fortsätta vara ett ledande land inom life science, samt bli ledande inom tillämpning av bioteknik kopplat till andra värdekedjor. Sju rekommendationer lämnas, bland annat att utveckla satsningar på spetsforskning och utveckla syntetisk biologi för hållbara tillämpningar.

Samlade satsningar på olika instrument
Genomgående lyfter Vinnova vikten av en samlad teknikpolitik för att Sverige ska kunna vara internationellt ledande. För detta rekommenderar Vinnova en ny funktion för att koordinera beslut på området. En sådan funktion föreslås innefatta relevanta departement, myndigheter, företag och lärosäten. De initiativ som främst behöver samordnas inkluderar: spetsforskning, teknik- och forskningsinfrastruktur, möjligheter för teknik och kunskapsintensiva företag att gå från labb till scaleup samt nya instrument som använder förkommersiell upphandling av banbrytande teknik. Rapporten förespråkar aktörsdrivna samverkansprogram som fokuserar på tillämningen av banbrytande teknik, särskilt inom industriella tillämpningar, för att lösa samhällsutmaningar. Vidare krävs en mobilisering i investeringar samt ett målmedvetet engagemang i internationella sammanhang. Här nämns framförallt EU och Nato som forum för utväxlingspartners för Sveriges satsningar. Genom substantiella investeringar, mobilisering och samordning kan Sverige utveckla sin position och bli ett ledande land inom viktiga teknikområden.